Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Knut Peters
Psalmvalet vid högmässan.
II. Gradualpsalmen.
Gradualpsalmen är den äldsta
svenska psalmen i den svenska mäs-
san. Redan 1531 års Sv. Mässa be-
stämmer: »For graduale läss man
sedhan eller siunger then songen
om gudz bodhord’": eller noghon
annan». Länge dröjde det likväl,
innan svensk psalmsång fullstän-
digt undanträngt det gamla latinska
gradualet. Ännu i 1571 års Kyrko-
ordning heter det: »För Graduale,
om man thet icke siunger på Latijn,
siunger man til skifftes thessa Psal-
mer, Then som vil en Christen heta.
Gudh vare oss barmhertigh och
mild. O Herre Gudh aff himmel-
rik. O Jesu Christ som mandom
togh. Säl är then man som fruktar
Gudh. Vår Gudh är oss eén veldigh
borgh etc.> Att utvecklingen mot
modersmålets. allenaherravälde på
denna punkt gick långsamt är ej
heller underligt. Gradualet växla-
de för varje söndag och bildade med
sin starkt utpräglade de-temporeka-
raktär en kyrkoåret noga följande
liturgisk sångcecykel. Såväl genom
sin starka kyrkoårsbetoning som
genom sin rika musikaliska ut-
smyckning var det ett av mässans
mest karakteristiska moment. Man
må sannerligen icke förundra sig
över att reformationstidens svenska
prästerskap icke gärna ville kasta
bort denna rikedom utan annan er-
sättning än en svensk psalm, som
stora delar av året måste bli den-
samma.
Med den rikare utvecklingen av
den svenska psalmdiktningen följde
emellertid en strävan att genom en
de-temporebestämd svensk gradual-
psalmeykel skaffa en åtminstone
någorlunda tillfredsställande ersätt-
ning för det gamla gradualet. 1614
års Handbok visar oss första beva-
rade försök i den riktningen. Där
meddelas nämligen en fullständig
gradualpsalmserie, utarbetad under
tydlig avsikt att så noga som möj-
ligt ansluta sig till kyrkoåret. Trots
uppenbara brister, vilka framför allt
torde ha sin orsak i materialets
knapphet, är denna gradualcykel
dock ett gott bevis på liturgisk takt.
Dels visar den, att man betraktade
gradualpsalmen såsom gudstjänstens
huvudpsalm (annars hade man icke
ägnat så mycken uppmärksamhet
däråt), dels ådagalägger den att, om
ock icke alltid förmågan räckte till,
så fanns åtminstone viljan att i
svensk psalm ge den svenska för-
samlingen en god ersättning för det
kyrkoårsbestämda gradualet. Det
skulle ha varit en stor lycka både
för den svenska mässans liturgiska
utformning och för den svenska
församlingens kyrkoårsmedvetande,
om utvecklingen fått fortgå i den
riktningen att, allteftersom psalm-
materialet ökats, denna gradualcy-
kel justerats genom att mindre
lämpliga psalmer ersatts med mera
passande. Därigenom hade större
fasthet förlänats åt mässan, och
kyrkoårets rytm hade insjungits i
församlingen.
Utvecklingen tog emellertid en
annan väg. Rikedomen på psalm-
material ökades väsentligt, men i
stället för att ersätta olämpliga gra-
dualpsalmer med mera lämpliga in-
förde man alternativ. Från mitten
av 1600-talet finnes en gradual-
hö
psalmecykel bevarad med tvenne al- :
1 Den som vill en kristen heta, 1695 års psalmbok n:r 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
