Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
i
|
.
Psalmvatlet vid högmässan 11
ternativ för varje söndag. Detta
införande av alternativ betyder gra-
dualcykelns begynnande upplös-
ning. Den inslagna vägen fortsät-
tes i 1693 års Handbok. Där med-
delas för varje söndag trenne alter-
nativ.
Med 1811 års Handbok försvin-
ner gradualpsalmen helt och hållet
ur den svenska mässan. Då ströks
nämligen läsningen från altaret av
den ena av de av ålder nyttjade tex-
terna, och därmed måste ock gra-
dualpsalmen falla. 1860 rättades
visserligen denna reform, men valet
av gradualpsalm överläts nu helt
och hållet åt den enskilde prästens
godtycke. Att detta under alla för-
hållanden icke varit till förmån för
mässans inre utgestaltning är sä-
kert. Redan den osäkerhet som rått
beträffande utgångspunkten för va-
let av graduale bär härom tillräck-
ligt vittnesbörd. Huvudsakligen
trenne principer torde ha gjort sig
gällande: 1) Gradualpsalmen bör
väljas efter predikan; 2) den bör
väljas efter episteln; 3) den bör väl-
jas efter evangeliet.
Att det ännu finnes en eller an-
nan präst, som väljer gradualpsalm
efter predikans grundtankar, skall
icke betvivlas. Den åsikten, att pre-
dikan är det allt behärskande mo-
mentet i gudstjänsten och det enda
som man behöver taga någon hän-
syn till, är väl emellertid stadd i ut-
döende. På denna princip för gra-
dualpsalmvalet skola därför här
inga ord spillas.
Den andra principen, »epistel-
principen»,behöver däremot så myc-
ket mera skärskådas. Detta dels där-
för att den haft en genom sin ställ-
ning mycket inflytelserik företräda-
re i Quensel, dels därför att Quen-
sels idéer (om än i något modifie-
+. Sid. 41 f.
rad form) upptagits av Lundblad i
hans psalmvallista, som väl torde
vara den av prästerskapet mest an-
litade hjälpredan vid psalmsättning-
en. Quensel utvecklade sin åsikt i ett
par artiklar i Teologisk Tidskrift
1881—382. I sin förut anförda skrift
» Vårt högmässoritual» ’ samman-
fattar han sin uppfattning av saken
sålunda: »Gradualpsalmen är epis-
telns »responsum»>, i och med vilket
»församlingen samlar och betänker
de tankar, hon från altaret hört»
(såsom en medeltida agenda tolkar
gradualets innebörd). Härmed är
nu synpunkten på valet av denna
psalm given: välj den psalm, som
uttrycker, vad församlingen kan an-
tagas under epistelns föreläsning ha
djupast känt och betänkt. Att där-
emot, såsom vanligen sker, i denna
psalm antecipera den följande evan-
geliitexten, strider mot koralens
kyrkomusikaliska fundamentalprin-
cip, enligt vilken församlingen i
psalmen utsjunger ett erfaret in-
tryck, en väckt stämning. Ty av
ett ännu ohört moment kan man
ju icke få varken något intryck eller
någon stämning.»
Denna Quensels princip kan
onekligen låta mycket bestickande.
Vore vårt perikopsystem frukten av
en nutida kommittés arbete, skulle
väl heller intet vara att invända
mot den. Då hade väl de båda al-
tartexterna varit så valda, att den
senares tankar utgjort en naturlig
fortsättning eller upprepning av
den förras, och någon spänning
dem emellan hade ej förefunnits. I
verkligheten finner man emellertid
ideligen sådana spänningar, stun-
dom av den art att tankesamman-
hanget alldeles hotar att brista, ja
någon gång tycks bandet dem emel-
lan vara helt avskuret. Inför denna
situation tvingas man att fråga sig:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
