Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 | Knut Peters
vilken är dagens huvudtext? Där-
på kan svaret icke bli mer än ett:
evangeliet. Det är evangeliet, som
ger dagen dess ställning i kyrkoåret.
Vill man ha en kyrkoårsbetonad
gradualpsalm, måste man därför
välja den efter evangeliet. Att se-
dan om möjligt gradualpsalmen bör
ansluta sig också till episteln och
bilda en naturlig föreningslänk mel-
lan de båda altartexterna, synes
böra få anses självklart. Men där
man vid valet måste offra den ena
av de båda texterna, kräva de litur-
giska hänsynen, att episteln offras
och evangeliet får råda. Detta är
ock, som nyss påpekats, gammal
svensk tradition. Och den förmo-
dan må uttalas, att verkligheten på
denna punkt ger traditionen rätt och
Quensels uppkonstruerade princip
orätt. Har man nämligen några år
försökt att någorlunda konsekvent
tillämpa Quensels idé, synes man
mig knappt kunna undgå att kän-
na en viss leda vid den enformig-
het, som därav blir följden. Åtmin-
stone har det gått undertecknad så,
och jag känner andra präster, som
gjort samma erfarenhet. Man be-
tänke blott evangeliernas omväx-
lande innehåll och epistlarnas vida
mera likartade tankekrets och ena-
handa tankegångar. En efter evan-
gelierna vald gradualcykel måste
bli ofantligt mycket mera omväx-
lande och rikhaltig än’ en dylik cy-
kel, vald efter episteln. Lundblads
Psalmvallista bevisar detta på ett
slående sätt. En enda blick på den-
samma visar genast, att vissa psal-
mer ideligen återkomma, beroende
: på att större delen av gradualpsal-
merna måste väljas efter samma
tanke. Och vilken denna tanke är
framgår tydligt, om man undersö-
ker vilka psalmer som äro de mest
anlitade. Här må blott exempelvis
påpekas, att n:r 135, 138, 208 och
430 förekomma vardera på fyra
söndagar, n:r 128 och 199 vardera
på tre.
Dessutom leder .den Quenselska
principen, konsekvent tillämpad, till
sådana underligheter som att (i
samma psalmvallista) n:r 316 före-
slås på 3 i Advent. På söndagen
efter. Nyår föreslås av Lundblad
blott påskpsalmer. Pingstpsalmer-
na måste naturligtvis flitigt brukas
och hamna på de mest olämpliga
ställen. Så föreslås pingstpsalmer
t. ex, på följande dagar: 1, 3 och 4
efter Trett., 3 i Fastan, 18, 22 och
23 efter Tref. Midfastosöndagen får
en påskpsalm. I synnerhet ett så-
dant användande av pingstpsalmer-
na, vilket med den valda utgångs-
punkten är nästan nödvändigt, ho-
tar ju att alldeles förstöra kyrko-
årskänslan i stället för att väcka
och befästa den, vilket senare borde
vara en av gradualpsalmens vikti-
gaste uppgifter.
Det är under sådana förhållan-
den glädjande, att 1920 års i så
många avseenden utmärkta Evan-
geliebok upptagit psalmanvisningar
bl. a. under evangelietexterna. Det
kan väl antagas, att man därmed
velat ge prästerna en handledning
vid valet av graduale och på det sät-
tet småningom bana vägen för en
fast gradualcykel. Det är därför
naturligt, att här meddelade försök
till en gradualcykel så vitt möjligt
ansluter sig till Evangeliebokens an-
visningar. I övrigt hänvisas till vad
i förra numret av denna tidskrift
yttrades beträffande ingångspsal-
men. Tilläggas må blott, att en viss
överensstämmelse med avseende på
innehåll och stämning mellan in-
gångspsalm och gradualpsalm all-
tid eftersträvats.
Här nedan meddelas fortsättning
av de båda serierna för tiden Sep-
tuagesima — Långfredag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
