Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
talas den kamp, det nya sångsättet
fick föra mot den äldre, rytmiskt
livfullare traditionen. Sonen till O.
A. Lindeman, Ludv. Lindeman,
sökte införa vissa modifikationer
med punkteringar, men råkade i.
strid om principerna härför med
Joh. Behrens, som mycket ivrade
för införande av koralerna i deras
ursprungliga, rytmiska form. I
pressen fördes striden med skärpa
från båda hållen. Lindeman av-
gick tills vidare med seger, och hans
koralbok blev 1877 auktoriserad.
Den Behrenska riktningen har dock
stadigt gått framåt i Norge och vun-
nit allt flera anhängare. Linde-
mans koralbok var emellertid den
enda auktoriserade i statskyrkan.
Den är försedd med ett tillägg för
Hauges psalmbok, som ännu an-
vändes i vissa församlingar. Näm-
nas bör också den koralbok, som
1878 utgavs av Erik Hoff, omfat-
tande 5 psalmböcker (Hauges,
Landstads, Evang. kristelige, Guld-
bergs, Kingos och psalmbok för den
norsk-lutherske kirke i Amerika).
Den närmar sig den Behrenska rikt-
ningen och måste anses vara ett
ganska gott koralverk. Den fick
emellertid vid sidan av den offici-
ella koralboken ej någon större be-
tydelse.
Både psalm- och koralbok har
emellertid under den sista tiden va-
rit föremål för revision. År 1908
fick stiftsprovst Gustav Jensen i
uppdrag av departementet att utar-
beta förslag till ny psalmbok. Hans
förslag förelåg 1915, blev så kriti-
serat av kyrkliga auktoriteter och
myndigheter och behandlades slut-
ligen av en 7-mannakommitté med
biskop Tandberg som ordf. Kom-
mitténs förslag, som låg närmare
Landstads psalmbok än Jensens,
trycktes 1918. Detta förslag har
G. Lindberg
sedan varit föremål för revision av
G. Jensen och kommittén samt ef-
ter Jensens och Tandbergs död av
deras ersättare, pastor L. Koren och
sogneprest J., H. Brochmann. I fjol
utkom psalmboken i sitt reviderade
skick ". Den innehåller 886 num-
mer.
Norges organistförening har även
tagit initiativ för revidering av ko-
ralboken, och kommittén för den li-
turgiska musiken utvidgades till ko-
ralbokskommitté. Bland ledamö-
terna må nämnas biskop Jens Gle-
ditsch (ordf.), dr. Sandvik (sekr.),
organisterna L. Soraas, Peter Lin-
deman m. fl. Hur stort intresset
för detta arbete varit, framgår bl. a.
därav att kommittén mottog ej
mindre än 600 nya melodier, som
från olika håll insänts. Dessa ha
prövats och siktats, och många av
dem äro av god kvalitet.
De principer, som följdes vid ar-
betet, synas kunna sammanfattas
sålunda:
1) Alla goda äldre melodier bi-
behållas men få i viss utsträckning
igen sin äldre rytmiska form.
2) Lindemans melodier bli sov-
rade och de mindre värdiga utgall-
rade.
3) Goda och stilrena folkmelo-
dier av »kyrklig» karaktär komma
till användning i stor utsträckning.
4) Man söker så mycket som
möjligt undgå de mindervärdiga
melodier, som följt de andliga sång-
erna åt. Denna sista punkt torde i
synnerhet komma att väcka strid i
Norge såväl som i Sverige.
Ett karaktäristiskt drag i denna
nya koralbok, som också nyss ut-
kommit, är att här i likhet med vad
fallet varit i Finland den nationella
folkmelodiskatten i så hög grad ut-
nyttjats. Det lärer ej heller kunna
förnekas, att detta i många fall
1 M. B. Landstads Kirkesalmbok, revideret og foreket. Oslo 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
