Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgisk-kyrkomusikaliska strävanden
skett med stor framgång. Tjugo-
fem sådana melodier finnas i den
nya koralboken. Några melodier
av engelskt ursprung äro också
upptagna. Bland kompositörerna
för nya melodier märkas bl. a. nam-
nen Grieg, Sinding och Chr. Linde-
man samt från Sverige Widéen.
Harmoniseringen har verkställts av”
kompositören Eyvind Alnzes. Över-
huvud synes detta koralarbete i hög
grad hava omfattats med intresse
även bland landets fackmusiker
och kompositörer.
Då man i Norge synes sakna när-
mare lagbestämmelser angående
kyrkomusikaliska förhållanden, spe-
lar sålunda det enskilda initiativet
en större roll än t. ex. i Sverige. In-
tresset för liturgi synes i Norge vara
mycket levande. Väckandet av det-
samma torde till viss grad få till-
skrivas impulser från Sverige. För
liturgiska gudstjänsters införande
hava isynnerhet pastor ÅA. Fasmer-
Dahl och organisten L. Seraas varit
verksamma. Den förre har utarbe-
tat en fullständig serie vesprar för
kyrkoårets tider. Av innehållet sy-
nes framgå, att detta arbete rönt in-
flytande från det Morénska vespe-
ralet hos oss. Någon närmare an-
slutning till den gamla vesperord-
ningen uppvisa de icke utan utgöra
en tämligen fri sammansättning av
de olika musikaliska momenten.
Även solosång med obligatviolin
(uppståndelsearian: Jag vet, att min
förlossare lever) förekommer (i
påskvespern).
Det är förnämligast i de större
städerna, som dessa liturgiska guds-
tjänster vunnit insteg: i Bergen ge-
nom Soraas, i Kristiania genom
pastor Lexow-Breck och dr. Sand-
vik (lärare i mäss- och kyrkosång)
39
samt i Trondhjem genom domkyr-
koorganisten Kr. Lindeman,
I Norges kyrka synes man för
närvarande uppleva en kyrkomusi-
kalisk vårtid, som ger goda löften
för framtiden. Intresset för liturgi
och kyrkomusik är starkt och i sti-
gande. Här som i Sverige är det en
frukt av långvarigt, troget förbere-
delsearbete av några entusiastiska
ivrare. Betydelsefull har den in-
sats varit, som Norges organistföre-
ning, stiftad 1904, med dess ledare
sedan 10 år, L. Soraas, gjort. Ända
till mitten av 1800-talet måste man
hämta organister från utlandet
(Tyskland, Danmark). Nu utbildas
sådana både från Akademien i Ber-
gen och från musikkonservatoriet i
Trondhjem.
Organistföreningen har nu satt in
sin kraft på att få nödvändiga lag-
bestämmelser, som reglera de kyr-
komusikaliska förhållandena, samt
att försöka åstadkomma en förbätt-
ring i de ännu i Norge dåliga eko-
nomiska villkor, varunder kyrko-
musikerna arbeta. Måhända kom-
ma lagförslag under den närmaste
tiden att framläggas. För landsor-
ganister, som ej fått grundligare
kyrkomusikalisk utbildning, anord-
nas fyra-månaders kurser för vissa
erkända organister. Omkring ett
70-tal organister hava nu åtnjutit
denna undervisning. Statsunderstöd
på 8,000 kr. pr år har erhållits intill
1922, men indrogs då på grund av
de svåra tiderna. För kyrkosång-
ens befrämjande stiftades 1919 For-
ening for kirkemusik i Bjorgvins
bispedoemme, som i Bergen samma
år anordnade det första kyrkosångs-
mötet i Norge. Denna förening har
sedan följts av en för Oslo bispe-
demme. G. Lindberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
