Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Knut Peters
dana detaljer, som här nedan skola
framdragas.
Söndagen Sexagesima behandlar
ämnet Guds Ord, med liknelsen om
fyrahanda sädesåker (Luc. 8:4—15)
som evangelieperikop. Som epi-
stel tjänstgör 2 Kor. 11: 19—31, där
Paulus beskriver sina vedermödor
för evangelii predikans skull. Båda
texterna gå väl ihop. Och dock
undrar man väl ändå, varför just
denna epistelperikop blivit vaid.
Grisars bok ger oss svaret. Detta
ligger i några till synes ganska gåt-
fulla ord, som stå över denna mässa
i det romerska missalet: »Statio ad
S. Paulum>». Vad innebär då denna
överskrift?
Orden peka på den i Rom redan
före Gregorius den store förefint-
liga seden, att på bestämda dagar
fira högmässan i särskilda kyrkor.
Stadens klerus samlades i en annan
kyrka, och därifrån tågade man un-
der avsjungande av litanior i pro-
cession till dagens »stationskyrka>,
där påven själv celebrerade mäs-
san. Gregorius ingrep ordnande
även i denna angelägenhet och in-
förde också namnen på de olika da-
garnas stationskyrkor i sacramen-
tariet (>mässboken»), från vilket de
medföljt in i Missalet, där de än i
dag stå som ett minnesmärke över
denna gamla sed, som bröts redan
under senare medeltiden, i synner-
het under påvarnes Avignonvistelse.
»Statio ad S. Paulum>»>» betyder allt-
så, att påven den dagen firade mäs-
san i den kyrka, som utanför Roms
murar byggts över den store hedna-
apostelns grav. Minnet av aposteln
Paulus trädde därför i dagens me-
delpunkt. Och vilket stycke i Pauli
brev skulle väl då bättre passa till
epistel än detta hans självvittnes-
börd om de faror och lidanden, som
han utstått för evangelii sak?
Står även valet av evangelium på
söndagen Sexagesima i samband
med Paulus? Det är icke lika be-
visligt men dock mycket sannolikt,
att man vid valet av liknelsen om
såningsmannen tänkte på Pauli
världspredikan av evangelium.
En annan epistel, som väl hos
mer än en framkallat en viss und-
ran, är den på Midfastosöndågen ur
Gal. 4. Även den får emellertid
en mycket enkel och naturlig för-
klaring genom dagens överskrift i
det romerska missalet: »Statio ad
S. Crucem in Jerusalem». När man
på Midfastosöndagen — avbrottet i
fastan — tågade ut till »det heliga
korsets kyrka», försatte man sig så-
lunda i andanom till Jerusalem.
Och vad låg då närmare till hands
än att tänka på »det Jerusalem som
är därovan» och dess härlighet?
Avbrottet i fastan åter kommer i
synnerhet fram i evangeliet. |
På samma sätt får valet av epi-
stel på Annandag Pingst sin fulla
förklaring genom rubriken »Statio
ad S. Petrum ad vincula>. Apostla-
fursten, efter vilken dagens stations-
kyrka uppkallats, uppträder ju i
perikopen vid Kornelius” dop.
Ett värdefullt beriktigande av
gängse uppfattning om uppkomsten
av bruket att låta kyrkklockorna
tiga under den stilla veckan må ock
påpekas. Enligt förf. är det full-
ständigt oriktigt att ställa frågan så:
varför införde man seden att låta
klockorna tiga? Det förhåller sig
fastmera så att vid tiden för utveck-
lingen av dymmelveckans liturgi
klockorna ännu icke voro i bruk.
Frågan borde sålunda i stället lyda:
varför infördes icke bruket av kloc-
kor också på denna punkt? Svaret
torde ligga i den inre stabilisering,
som denna liturgi redan vunnit, na-
turligtvis i förbindelse med känslan
för att därmed förläna denna vecka ’
en särskild prägel. Bruket vittnar
sålunda om den höga åldern hos
denna veckas liturgi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
