Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Mårgaretakyrkan i Oslo
Det är icke så ovanligt, att peri-
kopsystemet bemötes med överlägs-
na axelryckningar. Vi behöva blott
erinra om ett ryktbart svenskt
evangelieboksförslag, som helt och
hållet ville riva ned mer än tusen-
årig tradition. Inför Grisars bok
känner man livligt, vilken olycka
det är, att vi icke på svenska äga
57
någon modern, vederhäftig, utförlig
framställning av vårt kyrkoår.
Grisars bok ger en aning både om
vilket rikt fält att bearbeta detta
är, och om den välsignelse, som
en fördjupad förståelse av kyrko-
årets rika uppbyggelsevärden skulle
sprida inom vårt kyrkliga liv.
Knut Peters.
Svenska Margaretakyrkan i Oslo.
Från professor L. I. Wahlman har red.
mottagit nedanstående genmäle:
I den av Eder redigerade »Tid-
skrift för Kyrkomusik och Svenskt
gudstjänstliv» förekommer i fe-
bruarinumret i år en artikel av ar-
kitekten K. M. Westerberg om
Svenska Margaretakyrkan i Oslo.
Då artikeln innebär en missupp-
fattning av med mig associerade
konstnärers, Hörlins och Gunnar
Torhamns arbete i kyrkan och av
vårt sätt att samarbeta, ber jag
Eder vara av den godheten att in-
föra dessa rader.
Hörlin har nästan uteslutande
arbetat med församlingshuset och
pastorsbostaden. Hans och mitt
färgväljande voro kanske i början
något heterogena, men då Hörlin
var den mest angenäma människa
att samarbeta med, kommo vi i
hela pastorsbostaden och största
delen ’av församlingshuset till full
enighet. Jag vill särskilt framhålla
Hörlins komposition i hallens tak
1 pastorsbostaden, både i färg och
teckning enligt min åsikt förträff-
lig, samt plafonden i styrelserum-
met, som artikelförfattaren själv
fäst sig vid. Tyvärr tilläto oss icke
de redan förut hårt anlitade ekono-
miska resurserna att på stora sa-
lens tak nedlägga den konstnärliga
möda, som detta stora rum egent-
ligen skulle tarvat.
Det är kyrkan, som naturligtvis
fått sitt rikligare tillmätt. Och jag
ångrar i ingen mån, att jag som ar-
kitekt varit sparsam i allt utom de
stora måtten, för att med fullt för-
troende lämna fritt rum, stora fria
ytor för Torhamn, denne med fan- -
tasi och stark religiös känsla samt
utsökt form- och färgsinne begå-
vade konstnär.
Han och jag voro fullt överens
om motivval, färgval i stort sett
samt skala, redan när han begynte.
Menar arkitekt Westerberg verkli-
gen, att när man lämnar en god
konstnär en hel korvägg, ett kortak
och hela skeppets och läktarens tak
att dekorera i figurkomposition,
man då skall tycka sig skyldig att
trycka sin prägel på detta arbete?
Skulle jag ens lämnat alla dessa fält
öppna, om jag icke haft konstnä-
ren i sikte — ja känt att vi verk-
ligen harmonierade? Detta ange-
näma, lätta samarbete, som resulte-
rat i en, i mångas tanke, befriande
interiör, det står för arkitekt Wes-
terberg som ett bevis på nonchale-
rande av en kyrkobyggares plikter
— som en släpphänthet och som
en disharmoni mellan två utövande
konstnärer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
