Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
skulle kunna ske rätt hastigt, men
ännu har ej vederbörande haft till-
fälle att verkställa den.
Sådant är nu kantorsfrågans läge,
sett särskilt från den ekonomiska
sidan. Men vi få också se frågan
från kyrkomusikalisk synpunkt.
Kyrkosångens och kyrkomusikens
höjande har också framstått såsom
ett viktigt moment redan vid kan-
torsfrågans första framträdande ge-
nom klockarepetitionen. De böra
ej heller skiljas åt. Förutsätt-
ningen för höjandet av kyrkomusi-
ken och -sången är i lag stadgad
skyldighet för församl. att tillsätta
examinerad och kvalificerad tjänste-
innehavare, samt att en rimlig lön
tillerkännes honom. Om således en
allmän förbättring i kyrkomusika-
liskt hänseende, på grund av att be-
rörda förutsättning saknas, icke
kunnat ske, kunna vi dock till vår”
glädje konstatera, att intresset för
god och värdig musik och sång vid
våra gudstjänster är betydligt större
nu än förr. Detta intresse har på
ett framträdande sätt visat sig ge-
David Åhlén
nom det betydelsefulla samarbete,
som kommit till stånd mellan Kyr-
kosångens vänner och «Sveriges
allm. organist- och kantorsförening.
Samarbetet har utåt framträtt sär-
skilt i gemensamma utbildnings-
kurser för präster och organister
samt i regelbundet återkommande
gemensamma s. k.. kyrkosångsmö-
ten. Detta fruktbärande samarbete
för en renässans inom vår kyrkliga
musik och sång är säkerligen även
av stor betydelse för hela kantors-
frågans lyckliga lösning. Kyrko-
sångsmötet år 1924 och kyrkomötet
år 1925 vittna om ökad förståelse
för vår strävan. Betrakta vi såle-
des - kantorsfrågan 1 sin helhet,
kunna vi med tillfredsställelse
märka, att dess nuvarande läge är
trots alla motgångar och svårigheter
ljusare än man kanske förmodat.
Må vi därför hoppfullt samla oss
eniga och starka till fortsatt kamp,
tacksamma för det bistånd vi kunna
få av dem, som av intresse för vår
rättvisa sak vilja räcka oss en hjäl-
pande hand. 0. Björstedt.
Passionsmusik i Stockholm.
I.
Heinrich Schätz Matteuspassion
utfördes Midfastosöndagen i Stor-
kyrkan under ledning av storkyrko-
kantorn Carl Lambére och under
medverkan av storkyrkoorganisten
David Wikander,
kyrkokören, hrr John Johanson,
Einar Ralf, Gustaf Sjöberg m. fl.
Verket gavs, för första gången i Sve-
rige, I samma kyrka och av samma
medverkande Midfastosöndagen för
ett år sedan, vilken dag sålunda kan
betecknas som en märkesdag i
Stockholms kyrkomusiks historia.
Ty efter detta andra framförande
kan fastslås, att Schiätz mer än två-
den förstärkta ’
hundrafemtio år gamla passions-
musik förmår att gripa och upp-
bygga även vår tids människor och
att tanken att låta detta verk ingå
som ett led i den kyrkliga passions-
firningen är god och genomförbar.
Att Schiätz musik varit av ofant-
ligt stor betydelse för Johann Se-
bastian Bach synes uppenbart. Det
förefaller till och med, som om Bach
i sin Matteuspassion i fråga om upp-
läggningen av vissa delar haft.
Schiätz” verk med samma namn till
förebild i långt högre grad än vad
som nu för tiden skulle anses lov-
ligt utan att bliva beskylld för att
vara plagiator. Man jämföre t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
