Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Passionsmusik i Stockholm
lärjungekören »Herre, är det jag»,
de falska vittnenas uppträdande,
Jesusorden » Eli, Eli> och dess över-
sättning m. m. Mot ett dylikt an-
tagande står emellertid Schweitzers
uttalande, att Bach icke ens känt till
Schiätz” musik. I Bachs notbiblio-
tek skulle icke Schätz varit repre-
senterad, vilket, menar Schweitzer,
borde ha varit fallet, om Bach ägt
kännedom om sin store föregångare.
Verket, som är skrivet för soli
och kör och utan beledsagning av
instrument, utföres i Storkyrkan i
enlighet med den av Arnold Men-
delssohn = gjorda <bearbetningen.
Ehuru denna bearbetning, som hu-
vudsakligen består däri, att såväl
recitativ som körer försetts med or-
gel- eller pianoackompanjemang, är
utomordentligt = pietetsfullt verk-
ställd, instämmer man i bearbeta-
rens i företalet till den nya editionen
uttalade mening, att ett a capella-
utförande vore det mest stilfulla.
Detta skulle dock ställa ännu större
krav på de medverkande. Å andra
sidan kan det ej förnekas, att det
harmoniska underlaget är ägnat att
bereda större omväxling och göra
verket mera mottagligt för nutidens
lyssnare.
I motsats till vad som är fallet i
Bachs Matteuspassion förekomma
här ej alls rent lyriska moment i
form av arioson, arior och körer.
Hos Bach ligger som bekant tyngd-
punkten just i dessa betraktelser,
som den troende själen anställer in-
för evangelistens berättelser. På
Schätz” tid insattes på motsvarande
ställen koraler, i vilka församlingen
fick deltaga. En del av dessa ko-
raler utfördes av kören a capella.
Detta bruk tillämpas vid Storkyr-
kans framförande och är av gri-
pande verkan. Dock kan ifrågasät-
tas, om icke i stället för Bach-ko-
ralerna de av Arnold Mendelssohn
anvisade tonsatserna från Schitz”
21
tid här äro mera på sin plats. Bach
klingar vid sidan om Schitz något
för modern.
Utförandet lände de medverkan-
de till stor heder, och den med dy-
lika ämbetsgöromål förtrogne märk-
te nogsamt, att ett intensivt och
kärleksfullt arbete nedlagts på in-
studeringen. För åhöraren blev
stunden nu liksom förra gången en
rikt givande gudstjänst, och man
må i den kyrkointresserade allmän-
hetens namn livligt önska, att ver-
ket hädanefter måtte varje Midfasto-
söndag återkomma i Storkyrkan.
David Åhlén.
IL.
Engelbrektskyrkans framförande
av Bachs Matteuspassion och Schätz”
Jesu sju ord på korset.
Redan tidigt under medeltiden
var det i kyrkan brukligt att under
den »stilla veckan» läsa lidandes-
historien »dramatiskt» d. v. s. för-
delad på flera personer.
Det är från denna källa vi hava
att söka själva upprinnelsen till
Bach’s Matteuspassion. Den är ju
passionsmusikens höjdpunkt och i
så måtto avslutning, att något fullt
likvärdigt verk över det höga ämnet
sedan ej har sett dagen. Man kan
visserligen erinra om, att t. ex. Kiel’s
Kristus har ganska mycket av den
äldre passionens både kraftfullhet
och känslodjup. Men Matteuspas-
sionen är dock något för sig både
till omfång och innehåll. Det be-
rättande evangeliets uttrycksmät-
tade slagfärdighet, de lyriska sce-
nernas skönhet och omväxling och
framförallt användandet av den
lutherska koralsången som medita-
tiva vilopunkter vid den heliga his-
toriens höjdpunkter: allt detta ut-
gör ett helt, som måste gripa varje
ej fullkomligt oemottagligt sinne.
Härtill. behövs ej en gång musikali-
tet. Bach’s passionsmusik är i så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
