- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1927 /
92

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

Meddelanden m. m.

Sveriges Kyrkosångsförbund.

Enligt inkomna meddelanden komma
under instundande sommar och höst lan-
dets skilda kyrkosångssammanslutningar
alt avhålla sina kyrkosångshögtider på
nedanstående tider och orter:

Ärkestiftets kyrkosångsförbund:i Järvsö
den 1—3 juli.

Linköpings stifts kyrkosångsförbund:
den 14—17 oktober i Linköping i samband
med det sjätte allmänna svenska kyrko-
sångsmötet, tillika den första allmänna
svenska kyrkosångshögtiden. |

Strängnäs stifts kyrkosångarförbund
K. S. V.: i Eskilstuna och Strängnäs den
17—18 september.

Västerås stifts kyrkosångsförbund: i
Västerås den 24—25 september.

Västergötlands körförbund anordnar
ingen särskild högtid.

Sjuhäradsbygdens körförbund: vårkon-
sert i Borås den 22 maj.

Lunds stifts kyrkosångsförbund: i Kri-
stianstad den 25—26 september.

Växjö stifts kyrkosångsförbund: under-
avdelningen Allbo körförbund har konsert
i Öja kyrka under senare delen av juli
månad.

Luleå stifts kyrkosångsförbund: i Lyck-
sele den 1—3 juli.

Visby stifts K. S. V.: konsert i Sanda
kyrka söndagen den 26 juni.

Karlstads Stiftskör anordnar ingen sär-
skild högtid.

Liturgiska och kyrkomusikaliska kongresser i Tyskland.

Om det oerhört livaktiga arbetet inom
Tyskland för höjande av kyrkomusiken
och gudstjänstlivet överhuvud taget ge de
många kongresser och sammankomster
inom detta gebit, som avhållits eller pla-
neras, sitt vittnesbörd. Vi lämna här en
kort översikt över några av dessa.

I.

Under påskveckan 19—21 april anord-
nade akademien för kyrko- och skolmusik
i Berlin på uppdrag av preussiska mi-
nisteriet för vetenskap, konst och folk-
bildning en kongress för kyrkomusik,
vid vilken de stora uppgifterna för den
liturgisk-musikaliska konsten uppvisades
och den ändamålsenliga utbildningen och
fortbildningen av kyrkomusikerna ingå-
ende behandlades av auktoriteter inom
facket. Både katoliker och evangeliska
deltogo. Katolikerna voro företrädda av
prof. Peter Wagner, Freiburg i Schweiz,
(Om den gregorianska koralens estetik),
pater Dominikus Johner, Beuron, (Huru
skola vi ernå ett värdigt föredrag av den
gregorianska koralen?) och professor Her-
man Miller, Paderborn (Den kyrkliga
polifonien). Även de evangeliske hade
sänt sina yppersta krafter. Generalsuper-
intendenten Gennrich från Königsberg ta-
lade om kyrkomusikernas underbyggnad.
Professor Smend hade insjuknat; hans
föredrag upplästes, det behandlade förbin-
delsen mellan kyrkomusikerna och före-
trädaren av predikoämbetet. Pastor Plath,
Essen, det tyska kyrkosångsförbundets
ordförande, påvisade organistens och kyr-

komusikerns liturgiska uppgifter. Kyrko-
musikerna representerades av prof. Wolf,
Berlin, en framstående kännare på liturgi-
historiens område, som talade över den
evangeliske kyrkomusikerns uppgifter i
historisk belysning, samt Moser, Heidel-
berg. Denne hävdade på sitt mästerligt
fängslande sätt den musikvetenskapliga
bildningens nödvändighet för kyrkomusi-
kern. Professor W. Gurlitt, Freiburg i Br.,
tecknade grunddragen av den tyska orgel-
konsten från Scheidt till Bach, vilket fö-
redrag här må något utförligare refereras.
G. utgick från motsatsen å ena sidan mel-
lan medeltidens musikuppfattning, symbo-
liskt framställd i Rafaels den heliga C2-
cilia, en musikuppfattning med vilken
Luther var innerligt sammanvuxen, och å
den andra sidan den tyska idealismens,
som uppställer den sedliga frihetens be-
grepp, och som i: sitt högsta uttryck, i
Beethovens Missa solemnis, ställer sig
över konfessionerna: den sysselsätter sig
med det mänskliga »Jag», medan medel-
tiden blott känner det gudomliga »Du»>.
Mellan båda polerna ligger mnyprotes-
tantismens uppfattning. Utifrån dessa
tankegångar tolkade Gurlitt stilförändringen
under 1600-talet från Samuel Scheidt över
Pachelbel och Buxtehude till Bach.

HH.

Tysklands evang. kyrkosångsförbund
anordnar sin 30:de årssammankomst i
Närnberg den 15—17 oktober. — Wiärttem-
bergs ev. kyrkosångsförening firar 25—27
juni sitt 50-årsjubileum i Stuttgart, varvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:18:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1927/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free