Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Församlingssångens konstitutiva moment
sprunglighet. Man kunde dock be-
fara, att den ojämna rytmiken vore
svår för de sjungande att tillägna
sig. Faran synes mig icke så stor,
enär samma rytmiska figurer i regel
upprepas, varigenom rytmiken blir
mera överskådlig och därför lättare
att lära. Efterföljande rytmiserade
koral (H. 136) efter K. S. V:s koral-
bok torde visa detta:
Alla breve. ’
UR 0 Na
q
C
I
(
|
I
FL
Av detta rytmiska schema fram-
går, att rad 1, som 2 ggr upprepas,
till rytmen sammanfaller med rad
5, och att rad 2, som 2 ggr upp-
repas, sammanfaller med rad 6 så
när som på sista tonen, och slutli-
gen att raderna 3 och 4 ävenledes
sammanfalla. Det finnes i nämnda
koral alltså blott 3 rytmiska perio-
der: 1 o. 5; 2 0. 6; 3 o. 4. Dessa 3
perioder äro ock mycket lika. Tar
man bort punkteringarna i mellan-
takten, blir likheten så gott som
fullständig. Punkteringarna förläna
dock åt rytmen behövlig omväx-
ling.
Man har mycket omstritt de poly-
rytmiska taktarternas berättigande
i församlingssång, i synnerhet »tro-
keisk 6-takt med växlande beto-
ning». Det är ju sant, att nutidens
andliga visa väl knappast företer
ett enda exempel härpå (jmfr de s. k.
andliga sångerna), under det att i
den äldre kyrkovisan dylika takt-
arter ej voro ovanliga. Det kunde
kanske i detta sammanhang ha sitt
intresse att överskåda efterföljande
rytmiska schema till H. 45 efter
K. S. V:s koralbok.
1,5; motsvarar fjärdedel, — motsvarar
åttondedel.
99
PX St BEN
Frånsett melismen ,, i rad 2 och
6 blir detta schema ännu enklare
än det förra, i det att vi här ha blott
2 rytmiska perioder, nämligen rad. 1
och 2, som 2 ggr upprepas, samt
rad. 5 och 6 och vidare rad. 3 och
4, där den rytmiska växlingen upp-
träder, vilken dock väsentligen un-
derlättas, därigenom att melodien
förlöper lika i båda dessa rader.
Svårigheterna synas ej så avskräc-
kande enligt mitt förmenande, på
samma gång som den rytmiska
växlingen har sitt särskilda behag
likaväl som den växlande rytmiken
i »Glädjens blomster> och i slut-
takten av Bachs Courante i hans
pianosuiter. Ur skönhetssynpunkt
borde denna växling bevaras såsom
en hälsosam motvikt mot nutidens
ofta hemskt enformiga visrytmer.
Härmed lämna vi nu det socialt-
rytmiska momentet, som utvanns
ur en betraktelse av församlings-
sången jämförd med altarsången, för
att övergå till en jämförelse mellan
församlingssången och körsången.
i I.
Angående körsången ha vi i den
anförda artikeln framhållit, att den
är det mest konstmässiga uttrycket
för kyrkans sång. Härigenom skil-
jer sig körsången väsentligen även
från altarsången. Därav framgår
den inledningsvis uttalade uppfatt-
ningen, att altarsång och solosång
äro väsentligen olika ting. Natur-
ligtvis kräver en god altarsång ett
visst mått av övning för att komma
halvnot, = motsvarar helnot, , motsvarar.
Ett körama över tecknen utmärker accenten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
