Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Meddelanden m. m.
Meddelanden.
50 år fyller den 2 oktober domkyrko-
organisten Ragnar Darell i Linköping.
Kantorsval. — Till kantor i Burlövs
pastorat valdes den 18 aug. den å 3:e
rummet uppförda organisten fröken Svea
Nordblad med 50 av 96 avgivna röster.
Till "’kantorer vid förenade tjänster ha
valts: i Tysslinge H. Häggmar, Göteborg,
i Vidbo H. Johansson, Järna, i Multrå,
A. Jacobsson, Ramsele, och i Sevalla G.
Johansson, Hovberga.
På förslag till organist och kantor i
Göteborgs Haga församling ha uppförts
musikdirektörerna fröken Lilly Christen-
son, Umeå, Werter Carlsson, Göteborg,
och Folke Lundborg, Stockholm. Prov
äga rum den 11, 18 och 25 sept.; valet
förrättas den 27 sept. — Förslaget till or-
ganistbefattn. i Lundby förs. i Göteborg
upptager hrr Ernst Finborg, Listerby,
John Blom, Tvetaborg, och Filip Sjöberg,
Linköping. Provdagar bliva den 18 och
25 sept. samt 2 okt. å
Utmärkelse. — Patriotiska sällskapets
stora guldmedalj överlämnades den 14 aug.
i Visnums kyrka till kantor C. J. Franke,
som stått i församlingens tjänst i 40 år.
Ny orgel i Kristine kyrka i Göteborg.
Kristine kyrkas orgel kommer att i höst
ombyggas, vilket arbete beräknas vara
färdigt den 1 okt. Orgeln, som efter om-
byggnaden blir en av de största i västra
Sverige, kommer att omfatta 46 stäm-
mor, fördelade på 3 manualer och pedal.
I övrigt utrustas verket med alla moder-
na anordningar, såsom fria kombinatio-
ner och andra för ett tidsenligt instru-
ment nödiga koppelanordningar. Det får
omkr. 2,700 ljudande pipor. — Arbetet
är beräknat att draga en kostnad av
30,000 kr., som fördelas mellan den sven-
ska och tyska förs.
Genmäle. Red. har mottagit följande
genmäle, som näppeligen torde tarva nå-
gon kommentar:
»I majnumret 1927 av Tidskrift för
kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv
riktas en skarp kritik mot teol. lic. R.
Wallau i Frankfurt a. M. på grund av
ett avsett framförande av en svensk hög-
mässa i Frankfurt under en vecka för
evangelisk kyrkomusik.
Kritiken kan så sammanfattas:
till en svensk högmässa hör enligt
evangelisk gudstjänstuppfattning en
LOENSE eller svenskt kännande försam-
Ing;
då denna förutsättning saknas i Frank-
furt a. M., blir avhållandet av högmässan
blott att inför ett publikum av musik-
teoretici, liturgiska författare och nyfik-
na av allehanda konfessioner »demonstre-
ra» eller »framföra» det yppersta ut-
trycket för svenskt fromhetsliv som vore
det ett utställningsföremål.
Anmodad uttala sig i anledning av
kritiken anförde lic. Wallau:
Motivet är, att de evangeliska folken
skola komma varandra närmare och lära
känna varandra. Fördenskull kräves ett
»Eindringen in die Gottesdienst, die der
Urgrund ist der tiefsten Frömmigkeit».
Högmässan avhölls söndagen den 10
juli 1927 i Katharinenkirche. Lic. Wallau
yttrar i anledning därav:
»Die Andacht des Gemeindes war ein
Beweis, dass man wirklich ergriffen war
und dass es kein Schauspiel war».
Lic. Wallau meddelade även, att han
dagen efter högmässan fått brev från två
unga män, som tackade honom, framhål-
lande att högmässan var deras största
upplevelse på många år.
Och den, som i likhet med meddela-
ren hade den stora förmånen att få när-
vara vid högmässan ifråga måste säga
sig, att lic. Wallaus ståndpunkt är rik-
tig. Det var en av djupaste andakt gri-
pen församling, som då fyllde Kathari-
nenkirche. Man längtade efter inre upp-
levelse, och man fick den.
Det är den av Sveriges ärkebiskop
Nathan Söderblom framförda ekumeniska
tanken, som lever i lic. Wallaus eldiga
själ. Må vi alla stödja honom.
Martin Fornander.»
Från Danmark. I anledning av den
i februarinumret publicerade skildringen
av den liturgiska utvecklingen i Danmark
har Red. av den danska Presteforening-
ens Blad lämnat följande meddelande:
»Tillad mig en lille Bemerkning i An-
ledning af Omtalen af gamle danske For-
hold Side 23. Vor Kirkes gamle virke-
lige Kirke-Psalmebog var Niels Jesper-
sens Gradual af 1573. Kun Psalmerne
deri måtte bruges i Gudstjenesten. Hans
Thomesens Bog må trods al officiel Stotte
betragtes som et Privatarbejde. Og de
mange latinske Stykker i Gradualen er
ikke noget genoptaget men simpelthen
Skikken fra Reformationen af, det Prin-
cipet var, at man beholdt det middel-
alderlige Missale til og med Credo, og
det blev liggende til Brug i Kirkerne, ind-
til Niels Jespersens Bog afleste det.
Bringstrup ved Ringsted.
P. Severinsen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
