Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden m. m.
jag vilja kalla den av förlaget utgivna
»Mittelpsalmboken». Visserligen är jag
rädd, att flertalet kyrkogångare anse den
för stor att söndagligen föra med sig:
den är tryckt i kraftigt oktavformat:
180 X 124 mm. Men vill man bestå sig
att ha en psalmbok liggande i sin kyrk-
bänk, eller skall församlingen själv in-
köpa psalmböcker för kyrkan, en åtgärd,
som naturligtvis kan medföra vissa nack-
delar, då borde denna Mittelpsalmbok
vara självskriven. Såväl psalmboken som
evangelieboken är tryckt med mittel an-
tikva, alltså en så pass stor stil, att man
har utsikter att kunna bruka boken, också
när man begynner bli skumögd. Förmån-
ligt synes mig vara, att samma stilsort har
använts och mellanslagen mellan raderna
äro de samma vid första och andra år-
gångarnas ; högmässo- och aftonsångs-
texter i evangelieboken, så att dessa äro
fullt lika tydliga som epistel och evange-
lium. (Inom parentes: Varför skola allt-
fort kollektbönerna tryckas med mindre
stil än texterna? Det är ju lika ange-
läget, att församlingens alla medlemmar
även kunna läsa med i dessa). Kommer
så därtill, att sidorna i mittelpsalmboken
ej äro ’spaltade, vilket förlänar åt självå
uppslagen intrycket av en lugn värdighet.
På en enda punkt skulle anmälaren
här vilja uttala en önskan, icke om än-
dring men om fullkomning, i en riktning,
som skulle göra denna psalmbok, liksom
för övrigt de andra psalmbokseditioner-
na, vilka ej innehålla melodier, ännu an-
vändbarare vid gudstjänsten och i hus-
andakten: Låt varje psalm förses med en
melodianvisning, såsom man ofta finner
i tyska och danska psalmböcker. Någon
större kostnad skulle detta icke kunna
medföra, men för mången icke notkun-
nig skulle detta medföra, att han lättare
funne sig till rätta med den sjungna
psalmen. Särskilt gäller ju detta de av
de nya psalmerna, vilka brukas till förut
insjungna koralmelodier. En sådan an-
ordning skulle öppna möjligheterna för
dessa psalmers användning vid husan-
dakten, samtidigt som den bleve icke
notkunniga präster till hjälp vid psalm-
valet: mången drar sig, med rätta, för
att bruka en psalm, vars melodi han ej
känner, eller ännu värre: han väljer en.
psalm, obekymrad om melodien.
Intill dess detta önskemål förverkli-
gats, är för prästen förlagets melodi-
psalmbok alldeles oundgänglig. Denna
är, så vitt det är anmälaren bekant, den
enda. tillgängliga psalmbok, som över
varje psalm har anförd dess melodi, samt
i ett bihang musiken till svenska mäs-
143
san. Men den borde därjämte vara
självskriven i varje körmedlems hand och
i varje notkunnig kyrkogångares. Här-
igenom få de ju en helt ny möjlighet till
livfullt deltagande i församlingssången,
synnerligast som nottrycket är klart och
tydligt. Tyvärr måste det dock sägas, att
psalmbokens värde förminskas på grund
av den framfart, man har tillåtit tryck-
felsnisse, när det gäller melodierna. Det
är inte blott fråga om felaktigt placerade
fermattecken, såsom i n:r 146 (mel. a),
där detta tecken är felplacerat vid näst
sista versraden, eller om felaktiga not-
värden: 285 sjätte takten från slutet har
felaktigt fjärdedelsnot c i st. f. halvnot.
Samma fel förekommer i 406, nionde tak-
ten från slutet. I 439 skall sista noten
vara punkterad halvnot, likaså sista no-
ten i n:r 440; i denna koral förekommer
samma fel även i femte takten. Värre
blir det, när psalmen 326 hänvisas icke
till 140 utan till 184, alltså till en helt
annan meterklass. Allra värst äro de di-
rekta feltrycken. Så har t. ex. 1385 i
åttönde takten från slutet: a, a, h, a i
st. f. a, a, h, h; n:r 137 har i femte tak-
tens första not g i st. f. fiss. I 434 har
sjätte noten från slutet blivit c i st. f. h.
Allra värst behandlad är dock näst sista
takten av 432, som i st. f. a, h, giss, a ge-
nom »bearbetning» fått följande utseen-
de: a, f, e, a.
I fråga om utdraget ur Missalet hade
det varit till stor förmån, synnerligast
för körmedlemmarna, om även noter till
liturgens partier upptagits. Så länge kören,
men även församlingen, svävar i okunnig-
het om, på vilken ton liturgen slutar, blir
alltid insatsen i responsum osäker. En
sådan åtgärd torde ej heller nämnvärt
behöva fördyra eller förstora detta höge-
ligen praktiska tillägg till melodipsalm-
boken.
Jag kan knappast sluta denna över-
blick av våra psalmbokseditioner utan att
citera ett ord av prof. Smend i hans
Vorträge und Aufsätze, där han talar om
det nära sammanhanget mellan ord och
musik i våra koraler. »Psalmer äro till
för att sjungas. Men nu ha text och ton
i våra klassiska psalmer ett nära, ja
oupplösligt sammanhang, som man rätte-
ligen kan kalla för äktenskap. I våra
barns händer är — jag förutsätter det —
psalmboken, naturligtvis en upplaga med
noter, ty en notlös psalmbok är en dikt-
samling. Vår ungdom skall vänjas att
med bestämda ord förbinda tonminnen,
med bestämda toner (så snart de höra
dem) värdefulla texterinringar».
"AA. ÅA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
