Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
som prof. Aulén med en blandning av skämt
och allvar kallade honom, blev föremål för
en spontan och hjärtlig hyllning, som
gällde ej minst läkaremissionären. Denne
svarade i ett briljant anförande. Han hade
ingen hälsning att framföra från Ekvato-
rialafrika, varifrån han kommit på kal-
lelse från en svensk Kyrkoherde, ty där
funnos inga Bach-sällskap eller organist-
föreningar e. d., men han hade måst lyda
order ätt tala här i fem minuter, och han
önskade svenskt kyrkomusikaliskt arbete
Det sjätte allmänna svenska kyrkosångsmötet
samma harmoniska utveckling, som han
under världskrigets och ievolutionernas
stormar med ädel avund funnit utmärka
Sverige. :
Sedan förfriskningar serverats i
översta korridorerna, höll biskop
Aurelius avslutning. Samkvämet
upphörde först efter midnatt. — En
innehållsfylld dag var till ända. En
annan lika innehållsfylld väntade.
Söndagen den 16 oktober.
Högmässogudstjänsterna i sta-
dens båda kyrkor hade samlat väl-
diga skaror av deltagare. I Dom-
kyrkan, där pastor loci, domprost
Sven Carlson predikade över ämnet:
» Vad röjer en människas inre?», ut-
förde domkyrkokören efter sam-
manringningen Bachs sättning av
»Dig skall ditt Sion sjunga» och
efter tron Commers: »Gud är kär-
lek». — I S:t Lars” kyrka predikade
professor Gustaf Aulén från Lund
över ämnet: »När det omöjliga blir
möjligt». Även här utfördes av kyr-
kokören Commers nämnda hymn.
Hyllningen för prins Eugen.
Strax före kl. 1 på söndagsmid-
dagen hade kyrkosångsmötet anord-
nat en uppvaktning på Borggården
för prins Eugen:
En tusenhövdad människomassa hade
trots duggreghet, som börjat falla, samlat
sig kring en öppen fyrkant framför slot-
tet. Ett fönster i andra våningen mitt
över portalen öppnades och prinsen fram-
trädde; Den stora sångarskaran upp-
stämde unisont Vårt land. Därefter fram-
trädde biskop Aurelius och höll vänd till
prinsen följande tal:
5 Eders kungl. höghet, jag bringar Eder
å kyrkosångsmötets vägnar en vördnads-
full och varm hyllning. Det är oss kärt
att denna hyllning kan få bäras fram i en
provins, som Eders kungl. höghet älskar
och där så många hjärtan slå Eders kungl.
höghet till mötes med uppriktig och varm
sympati. Vi veta ock att de strävanden vi
företräda, i Eders kungl. höghet äga en
varm vän. Vi ha i detta land på senare
tider lärt oss att se med liksom nya för-
undrade och. beundrande ögon på den.
gamla kyrkomusikens ädla skatt. Vi vilja
göra denna skatt känd och älskad i vårt
folk. Och vi söka så mycket som möjligt
med den rikta vårt gudstjänstliv. Allt skall
tjäna andelivet hos vårt folk.
Det är vår grundtanke. Det är förvisso
ock innerst syftet i all andeburen skön
konst. Jag tänker på en tavla, som blivit
mycket älskad, den heter »Det lugna vatt-
net>. Himlen speglar sig där i tjärnens
vatten. Jag griper det som en symbol för
det som bär hela den konst, som vi lärt
känna och skatta hos Eder. I Eder in-
bjudan till oss att betrakta naturen för
Ni oss så långt, att vi förnimma sorlet av
livets djupaste källor. Vi väckas till an-
dakt. För detta bringa vi Eders kungl. hög-
het vårt varma tack. Vi glädjas åt att i
dag ha fått träffa Eders kungl. höghet och
vi höja för Eder ett vördnadsfullt, hjärtligt
fyrfaldigt level
Sedan hurraropen förklingat besvarade
prins Eugen hyllningen. Han uttalade sitt
tack för sångarnas uppvaktning och utta-
lade en varm önskan, att den sång, som
de församlade kyrkosångarna utöva, måtte
bli sångarna själva till lika stor uppbyg-
gelse och hugnad som för de tusenden,
vilka lyssna till den utöver allt Sveriges land.
Därmed var den lika enkla som
imponerande uppvaktningen slut
och de närvarande sångarna jämte
flertalet av åskådarna skyndade till
konserten i domkyrkan, vars kloc-
kor just sände ut 1-signalen.
Kyrkosångsförbundets andra
kyrkokonsert
i Domkyrkan gav samma starka in-
tryck som lördagskvällens konsert.
Ur Östergötlands Folkblad citera vi
en skildring av densamma:
»Konserten inleddes med en köravdel-
nitg, utförd av Växjö stifts kyrkosångs-
förbund, som vederhäftigt och med god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
