Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handboksreformen
. Efter Kyrie må prästen enligt no-
ten å sid. 21, kunna läsa något av
vissa skriftspråk och församlingen
därefter kunna sjunga Åmen. Bättre
vore,. om det bestämdes att, därest
dylikt skriftspråk läses, Amen skall
sjungas av församlingen, varigenom
man undgår ett särskilt anslag till
det följande Gloria, utan prästen
kan få ton omedelbart ur Amen.
Det i samma not inryckta medgi-
vandet, att Gloria må kunna sjun-
gas av kören, bör hälsas med ode-
lad tillfredsställelse; däremot kan
nog diskuteras om lämpligheten att
utföra »Vi prisa Dig» även på alla
sön- och helgdagar mellan Påsk och
Pingst, vilket föreskrives å sid. 22.
»Vi prisa Dig» bör väl fortfarande
vara reserverat för kyrkoårets hög-
tidsdagar.
Utförandet av trosbekännelsen
har förslaget gestaltat ganska oklart.
Om vår vanliga trosbekännelse sä-
ges, att den skall läsas av prästen:
om den trosbekännelse, som på
högtidsdagar må kunna brukas, att
den kan läsas eller sjungas; i st. f.
Tron kan Credo-psalmen sjungas
av församlingen. Varför skall av
prästen den ena bekännelsen enbart
läsas, under det den andra även må
kunna sjungas? Den meningen må
uttalas, att båda böra kunna läsas
eller sjungas.
Då Tron av församlingen sjun-
ges, bortfaller predikstolspsalmen.
Om hymn förekommer, skall denna
vara placerad strax före nämnda
psalm, men då Credopsalmen utfö-
res och sålunda blir predikstols-
psalm, är den placerad efter denna;
möjligen skulle kunna tänkas, att
då efter Credopsalmen hymn före-
kommer, predikstolsversen finge
kvarstå. — Å sid. 30 föreskrives, att
på vissa helgdagar evangeliebönen
må kunna utföras före allmänna
kyrkobönen; då den i detta fall väl
kan betraktas som ett slags högtids-
187
bön, bör församlingen sjunga Amen;
-— härom finnes emellertid intet
nämnt. Att allmänna kyrkobönen
återfått sitt av församlingen sjungna
Amen är riktigt. — Enligt förslaget
må i nattvardsmäåssans början en
hymn kunna utföras. Men orden
lyda: »Först sjunges en tillredelse-
psalm. Här må en hymn kunna
utföras.» Är meningen den, att
hymnen skall komma efter psal-
men, så bör ordet »här» utbytas mot
» härefter», och är det avsett, att
hymn kan stå i st. f. psalm, så må
orden »i dess ställe» användas. Ett
förtydligande behöves.
Instiftelseorden skola enligt för-
slaget icke sjungas; det hade varit
gott, om de sakkunnige tagit steget
fullt ut och föreskrivit, att även Pax
skall läsas, ej sjungas. Säkert är,
att efter Helig den uttalade häls-
ningen till nattvardsgästerna verkar
mera.
Många meningar ha uttalats om,
när det efterföljande >»O Guds
Lamm» skall intoneras, och försla-
get har stannat för den meningen,
att detta skall ske, då utdelandet
börjar, och att det skall sjungas av -
församlingen. Detta förorsakar, att
någon tid förflyter, innan nattvards-
gästerna hinna fram, varigenom av-
snittet mellan »Herrens frid» och »O
Guds lamm» kan bli ganska avse-
värt och måste fyllas med prelu-
dium. Om »O Guds lamm» sjunges,
innan gästerna gå fram — den me-
ningen. har också framkommit —
så vinner man visserligen, att »O
Guds Lamm» kan komma omedel-
bart på »Herrens frid», men man
möter i stället den svårigheten, att
nattvardsgästerna kanske omedel-
bart efter fridshälsningen gå fram,
och att »O Guds Lamm> tonar un-
der en viss oro.
: Förslaget har kvar föreskriften,
att psalmer skola under nattvards-
utdelningen sjungas. På flera plat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
