Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- de nya orglarna.
Gamla orglar och nya 37
alla vänner av verklig kyrkomusik
beundra, men som ofta saknas i
Den, som byggt
orgeln, var kanske en på sin tid
framstående konstnär. Men för-
ståelse för verkets historiska och
musikaliska värde saknades, och
det »gamla skrället» skulle bort.
Icke alltid torde det vara nöd-
vändigt att gå så pietetslöst till
väga. De i landskyrkorna stun-
dom förekommande små prydliga
orglarna från äldre tider fram till
förra delen av 1800-talet skulle i
åtskilliga fall kunna få kvarstå,
event. omplaceras, då ny orgel byg-
ges. Så har skett på några stäl-
len. I Morlanda kyrka lär sålunda
finnas en gammal orgel och en ny,
likaså i Falsterbo. Och i Östra
Ljungby lär det vara meningen att
vid blivande orgelbygge även be-
hålla den gamla intressanta orgeln
från år 1707. I Båstad byggdes ny
orgel år 1918, men den gamla
(från år 1792) blev, tack vare en
inflytelserik hembygdsväns ingri-
pande, tillvaratagen och uppsatt i
ett tornrum bakom nya orgeln.
Där gör den sig utmärkt och har
vid många tillfällen fått sända sina
»fjärrtoner» in i kyrkan och alltså
ej endast blivit ett museiföremål.
På liknande sätt skulle somliga
gamla orglar kunna bevaras och
fortfarande ha en uppgift att
fylla. Är det ej möjligt att för-
vara dem i kyrkorna, finns ju den
utvägen att flytta dem till något
museum.
Det blir svårare att på ovan-
nämnda sätt tillvarataga orglar
från senare tid, då dessa i allmän-
het äro mera skrymmande. Då en
sådan orgel av olika anledningar
ej längre anses vara tjänstduglig,
borde man vid ny- eller ombygg-
nad mer än hittills använda de be-
fintliga, stundom mycket goda
stämmorna. Givetvis böra dessa
då behålla sin karaktär och icke
omintoneras för att verka nya. Av
somliga «orgelbyggare förkastas
denna metod, och angives då som
skäl, att nya och gamla stämmor
ej passa ihop, orgelklangen blir då
ej homogen 0. s. v. Det starkaste
skälet mot ett sådant förfarings-
sätt torde dock vara, att de gamla
stämmorna vålla lite ’ besvär; ’det
är bekvämare att göra alltsam-
mans nytt. Det skall villigt er-
kännas, att det kan finnas fall, då
det . bästa musikaliska resultatet
nås genom fullständig nybyggnad.
Men man bör betänka sig mer än
en gång, innan man bortkastar
gamla värdefulla stämmor; det har
visat sig, att sådana, då de place-
ras i en ny orgel, ingalunda för-
störa dennas klang utan tvärtom,
och att de göra orgeln mera in-
tressant.
Vid byggandet av nya orglar
borde man bl. a. sträva efter att
erhålla en kyrklig orgelton. Upp-
görandet av ny- och ombyggnads-
förslag sker ofta alltför lättvindigt,
och det är en orsak till att resul-
tatet stundom blir mindre gott.
Litet mera grundlighet vore bär
på sin plats. Två vanliga fel hos
nyare tiders orglar böra särskilt
påpekas: 1) principal- och oktav-
stämmor äro i regel för trångt
mensurerade och få därigenom en
tunn, stråkartad ton; 2) stråkstäm-
morna äro alltför talrikt represen-
terade. Vad sägs om en 3-stäm-
mig 2:a manual, så disponerad:
Salicional 8’, Voix Celeste 8’, Vio-
lin 4? Eller en 4-stämmig med
samma stämmor + Violinprinci-
pal 8? Vissa organister och or-
gelbyggare tyckas ha eftersträvat
en behagsjuk, sötsliskig ton, som
visserligen kan »klia i öronen» för
någon gångs skull, men som i läng-
den alstrar trötthet och leda. Man
har varit på väg att glömma, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
