Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
examen skulle bilda grundvalen för
organisternas kompetens. Denna
petition vandrade under flera år
omkring på remiss till olika myn-
digheter och även till domkyrkoor-
ganisterna. I. E. Hedenblad, som
då var domkyrkoorganist i Uppsala,
föreslog i sitt utlåtande, att en
mindre examen skulle inrättas för
de s. k. förenade tjänsterna, detta
särskilt med tanke på de usla lö-
nerna för dessa tjänster. Detta
Hedenblads förslag gjorde just intet
väsen av sig utan drunknade i
mängden av de officiella utlåtan-
dena.
Denna idé om en mindre examen
framkom några år senare i kyrkliga
kretsar, men då med tillämpning
på prästernas examensfråga. Man
framhöll, att de många komminis-
terstjänsterna ute på landsbygden
icke voro av den art, att det skulle
behövas så många års studier och
därmed förenade kostnader, som
icke i något avseende motsvarade
de usla löner, som följde med dessa
tjänster. Men frågan om en sådan
mindre examen förföll snart nog in-
för det argumentet, att en sådan
anordning skulle sänka nivån, vil-
ken omständighet i sin tur skulle
inverka menligt på prästerskapets
blivande lönereglering. Det ansågs
därför klokare att behålla examen,
som den var, och, om svårigheter
yppade sig, förorda dispens från
vissa examensfordringar.
Ur de många klockarekommit-
téernas betänkanden, som sågo da-
gen mellan åren 1908 och 1920, är
det svårt att avläsa, huru dessa
kommittéer tänkt sig lösningen av
examensfrågan för kyrkomusiker-
na. Deras yttranden och förslag i
detta hänseende är ett vacklande
hit och dit och ter sig som ett enda
virrvarr, på vilket man kan tillämpa
Esaias Tegnérs bekanta ord: det
dunkelt sagda är det dunkelt
Fredrik Hjort
tänkta! Det spelar för övrigt ingen
roll, hur <klockarekommittéerna
tänkt sig saken, enär hela den s. k.
kantorsfrågan gick i kvav vid 1921
års riksdag.
Nu efter snart 30 år kommer
Musikaliska Akademien upp med
Hedenblads förslag om tvenne exa-
mina. Tydligt är, att kunskaps-
måttet i den lägre examen i vissa
avseenden måste sänkas för att
kunna inringa alla adepterna inom
examensskranket.
Frågan är nu, om det kan anses
av behovet påkallat att i våra da-
gar inrätta en mindre examen.
I realiteten bleve det de s. k. för-
enade tjänsterna, för vilka denna
examen skulle utgöra kompetens-
villkor. Då f. n. icke mindre än
ungefär 1,850 org.-tj. äro förenade
med folkskollärarebefattning, eller
omkring ’/; av hela kyrkomusiker-
kåren, så torde det vara förklarligt,
att man hyser betänkligheter mot
en anordning, som «ovillkorligen
skulle sänka nivån och därigenom
även försvåra lösningen av en för-
bättrad löneställning. En mindre
examen, som för 30 år sedan möj-
ligen haft fog för sig, kan icke an-
ses ha samma skäl för sig i nuva-
rande tid, emedan förhållandena
äro helt olika mot då.
Med några ord vill jag belysa
detta.
Allt sedan mitten av 1890-talet,
den tidpunkt, då kyrkorådet bör-
jade ta hand om förberedelserna för
tillsättandet av kyrkomusikertjäns-
ten, hade det blivit kutym, att oexa-
minerade tillsattes vid förenade
platser. Ja, oförsyntheten gick så
långt, att man helt enkelt i annon-
sen förklarade, att någon org.-
examen ej behövdes, om blott den
sökande hade kyrkosångarexamen.
Det var bl. a. dessa oegentlighe-
ter, som 1900 års petition: ville råda
bot för, i det att petitionärerna före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
