Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högre och lägre
slogo lagstadgad examen för alla
tjänster.
Sedan den tiden har mycket för-
ändrats och, glädjande nog, till det
bättre. Musikintresset har blivit
större och trängt djupt ned bland
de bredare lagren; den allmänna
musiknivån har höjts; musikskolor-
na skötas i allmänhet mycket bättre
än förr; musikundervisningen vid
seminarierna har utvecklats allt mer
och mer till det bättre; hymnsången
har segrande trängt fram och be-
fruktat intresset för kyrkomusiken
m. m. Tidsutvecklingen har fram-
alstrat en förbättring, och den, som
vill vara fullt rättvis, måste er-
känna, att organisterna både i stad
och på landsbygden ha betydligt
större kvalifikationer för sin upp-
gift i våra dagar än för ett 30-tal
år sedan. Om man jämför annon-
serna om lediga förenade tjänster i
våra dagar med motsvarande an-
nonser för 30 år sedan, då möter
oss även härvidlag en betydande
skillnad till det bättre för vår tid.
Det förekommer numera ganska
sällan, att i annons om ledighet det
meddelas, att organistexamen icke
är behövlig. Dock förekommer det
tyvärr ännu, isynnerhet på Gotland,
att klockaren skall traktera orgeln.
Att i en tid som denna, då varje
annan kår i samhället söker för-
bättra sin ställning genom höjning
av kompetensfordringarna, inbilla
sig, att kyrkomusikerkåren skall
kunna nå samma mål genom sänk-
ning av kompetensnivån, är enfal-
digt.
Om nu Musikaliska Akademiens
mening med sina tvenne föreslagna
examina varit att grunda den lägre
examen på den nuvarande organist-
examen med måhända någon av-
prutning på kurserna för de högre
betygsgraderna och sedan därovan-
på inrätta en högre examen med ty
åtföljande större kurser och kanske
organislexamen vä
flera ämnen, så kan man icke und-
gå att även inför ett sådant förslag
ställa sig tveksam.
Det fanns en tid, då till kyrko-
herdebefattningarna i en del större
städer fordrades högre examen så-
som kompetensvillkor. Utom den
vanliga prästexamen fordrades hög-
re examen i vissa ämnen inom det
filosofiska eller teologiska facket
jämte avhandling. Teoretiskt sett
kunde det ju anses riktigt, att mera
bemärkta platser reserverades för
personer med högre lärdom. Men
det är icke alltid, som teori och
praktik täcka varandra. Det hän-
der ganska ofta, att då teorien skall
omsättas i praktiken, så står den sig
slätt inför den rama verkligheten.
Så blev ofta fallet härvidlag. Det
visade sig, att en i fråga om lär-
domsmeriter högt kvalificerad per-
son vid utövandet av sin prästerliga
gärning icke alls motsvarade de för-
väntningar, som man gjort sig, allt
under det att en kyrkoherde på
en kanske lika krävande plats, som
icke var begåvad med privilegierade
kompetensvillkor, på grund av sin
praktiska läggning skötte sina ålig-
ganden mycket bättre. För några år
sedan strök Kungl. Maj:t ett streck
över hela extrakompetenshistorien,
och numera är varje prästman be-
rättigad att söka alla prästerliga
tjänster. Men det hindrar icke, att
mången, som därtill har lust och
fallenhet, avlägger högre examina,
vilka ju alltid ha sin betydelse och
räknas som en extra merit vid för-
slags upprättande.
Vid folkskolan har man endast
en examen, evad det gäller stad eller
landsbygd. Det finns visserligen en
mindre examen, som berättigar till
erhållande av anställning vid små-
skolan, men detta är ju helt natur-
ligt, då denna småskola utgör en-
dast en förberedelse till den egent-
liga folkskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
