Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matteuspassionen i Leipzigs Thomaskyrka 67
got för vissa nutida »evangeliska»
liturgiska reformatorer att obser-
vera. :
Med avseende på tidegärden
kunna vi här endast påpeka, att De
officiis icke upptager något Psalte-
rium (såsom ännu Aspöboken gör).
Däremot är ur Temporalet allt nöd-
vändigt material för matutin, laudes,
vesper och kompletorium medtaget.
Ur Commune Sanctorum meddelas
officierna »in communi de aposto-
lis>» och »in communi martyrum»>.
Ur Sanctoralet meddelas officier
för alla de i Kyrkoordningen upp-
räknade helgondagarne jämte Eri-
cus och Laurentius, i den mån icke
de båda ur Commune Sanctorum
upptagna ritualen borde komma
till användning.
Handskriftens utgivande synes
hava skett med största noggrannhet
och omsorg. Särskilt bör man
vara utgivaren tacksam för den syn-
nerligen överskådliga uppdelning,
som han givit texten. För många
torde ock den svenska översättning,
som meddelas, vara mycket tack-
nämlig. I stort sett synes det hava
lyckats författaren att på ett både
exakt och lättflytande sätt återgiva
innehållet. Att han icke alltid lyc-
kats få fullgoda svenska uttryck för
de ofta ytterst svåröversättliga litur-
giska termerna, är icke ägnat att
förvåna. Så torde ’»Complenda»
(s. 39, tacksägelsebönen efter natt-
varden) kunna återges bättre än
med det rent misslyckade uttrycket
»fulländningsbönm>». Å sid. 55 över-
sättes Benedicamus summum med
»högtidens», å sid. 57 åter Kyrie
summum med »det festliga». Här
hade givetvis konsekvens varit önsk-
värd. Ingen av Ööversättningarne
äro emellertid fullt tillfredsstäl-
lande. Bäst hade kanske varit att
icke översätta uttrycket men i en
not lämna förklaring.
I ett fall är utgivarens svenska
terminologi rent vilseledande. Han
översätter nämligen (enligt en not
å sid. 45) Cantus de tempore om-
växlande med kyrkotidssång eller
tidesång och tidegärdssång. Märk-
ligt nog påpekar han ej samtidigt,
att han ock använder översättningen
»kyrkoårssången» (s. 123). Av alla
dessa namn synes likväl detta sista
(kyrkoårssången) vara det bästa och
det enda någorlunda tillfredsstäl-
lande. I synnerhet namnet tide-
gärdssång är missvisande, då enligt
det vanliga språkbruket därmed
åsyftas officiet (hor&e canonice) och
även inom detta allt efter dagens
karaktär förekommer än »kyrkoårs-
sång» (Temporalet), än »helgon-
sång» (Sanctoralet och Commune
Sanctorum). Såväl mässan som
tidegärden sluter sålunda inom sig
både kyrkoårssång och helgonsång.
Det är att hoppas, att utgivaren
måtte bli i stånd att låta denna del
av »Liturgia Suecana» snart följas
av de i företalet i utsikt ställda de-
larna. Icke minst Laurentius Petris
traktat om lektionstonerna torde
kunna påräkna ett stort, intresse.
Knut Peters.
Matteuspassionen i Leipzigs Thomaskyrka.
Höjdpunkten i det kyrkomusika-
liska livet i Leipzig under den stilla
veckan bildar självfallet det till
Thomaskyrkan förlagda framföran-
det av Bachs Matteuspassion. I år
har det kommit till utförande tre
gånger offentligt under påskveckan:
på tisdagen för arbetarnas bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
