Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psalmundervisning 161
Psalmundervisning.
Några förslag och anvisningar.
Såväl i den 1919 utfärdade Un-
dervisningsplan för rikets folksko-
lor som i de innevarande år fast-
ställda undervisningsplaner för ri-
kets allmänna läroverk föreskrives
psalmläsning och inlärande av
psalmverser såsom ett moment i
kristendomsundervisningen. Det är
ju ingenting nytt, men både den nu-
tida motviljan för kateketiskt läro-
stoff och. det alltmer framträdande
kravet på »illustration» och »käll-
studium» vid historisk undervisning
måste göra psalmboken till en kan-
ske mer än förr behövlig hjälpbok
för kristendomskunskapen. |
Det är en av reformationens älsk-
lingstankar, att psalmen skall tjäna
kyrkligt-pedagogiska syften, och or-
todoxi och upplysning ha bägge dri-
vit »katekismi lära», den förra i den
kärnfulla, den senare ofta i den käns-
losamma minnesversens form. Ro-
mantiken förstod, att barnet liksom
allmogen behövde näring för fanta-
sien, och därför ha också de roman-
tiska psalmdiktarna givit oss psal-
mer med åskådlig och bildrik fram-
ställningsform. Sådana konkreta
och målande psalmverser, som Fran-
zén och Hedborn, stundom ock Wal-
lin skrivit, ägna sig väl för barna-
sinnet och bruka ju ock jämförelse-
vis lätt stanna i minnet. Genom
upptagande av en del barnsånger
bland »Nya Psalmer» 1921 har till-
gången på lättlärda verser för bar-
nens kristendomstimmar ökats. Det
har kanske rentav uppstått en be-
nägenhet att vid undervisningen fö-
redraga det nya, religiöst tunnare
godset framför det gedignare, gamla.
Att t. ex. låta N. ps. 514—515 ut-
tränga våra goda beprövade julpsal-
mer 55, 56, 60, 62, 63, vore dock ett
tecken på otillbörlig eftergift för
pjoskpedagojans framfart och ett
främjande av den sämre smakrikt-
ningen i tiden. Högst av de tre nya
julsångerna står 515, om man ser till
textens beskaffenhet. Men ur Jätt-
fattlighetens synpunkt kan exempel-
vis »Det är en ros utsprungen» inte
anses överträffa »Si, natten flyr» el-
ler »Av himmels höjd oss kommet
är». (Särskilt är ju 514: 2 ett vid-
underligt prov på dålig bildlogik.)
. Även om inte utanläsning av psal-
mer anses böra förekomma annat än
i mycket begränsad utsträckning,
finns det ju möjlighet att söka göra
lärjungarna förtrogna med sådana
psalmer, som tydligt och direkt sam-
manhänga med eller hänsyfta på
genomgångna bibliska berättelser.
Det kan också ge goda stödjepunk-
ter för »lärdomar». Så kan i sam-
band med syndafallsberättelsen lä-
sas 44: 1—3, med patriarkberättel-
serna 35 och 36, med Josefshistorien
230: 1, 2, 5 och 239; vid behand-
lingen av Moses och Josuas historia
kan hänvisas till 1: 5, 143: 1, 210:
9—11 och 407: 6, varvid kan fram-
hållas den symboliska roll en hel del
personer och händelser ur Gamla
Testamentet fått i kristendomens
språkbruk och gudstjänstliv. De
stora profetgestalterna ha beklagligt-
vis föga uppmärksarmats i psalm-
diktningen — det har sin förklaring
1 äldre tiders ensidiga intresse för de
messianska förutsägelserna. Men
som redan nämnts framskymtar ju
Moses skepnad i Ingångspsalmen;
Jesajas kallelsevision tecknas i
»Esaias såg den Allraheligaste» (Sv.
ps. 9) med livfull åskådlighet och
högtidlighet, Mikas röst talar i 141:9,
10 (Mik. 6: 6—38), men den rikaste
stämningen av profetisk inspiration
talar nog ur Franzéns adventpsalm
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
