Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
53 och Gerhardts botpsalm 389.
(Omnämnande av profeterna och
profetämbetet sker även i 51: 1, 57: 1
och 59:3.) Då valda stycken ur
Psaltaren läsas, bör man ej försum-
ma att låta lärjungarna stifta be-
kantskap med de utomordentligt
sköna omdiktningar, Wallin lämnat
av t. ex. Psalt. 19 i sv. ps. 140,
Psalt. 90 i sv. ps. 7, Psalt. 139 i
sv. ps. 11 (och 12), detta desto hellre
som dessa psalmer nära nog aldrig
användas i gudstjänsten. — Vid ge-
nomgången av de nytestamentliga
berättelserna ligger valet av lämpliga
psalmer så nära till hands, att jag
här kan avstå från detaljerade an-
visningar. Dock må särskilt anbe-
fallas Geijers och Franzéns psalmer
om Jesu liv 72 och 127 och för Ste-
fanus-berättelsen Franzéns 122 —
en verkligt gripande martyrsång.
Bland passionspsalmerna kan inte
nog kraftigt erinras om den inner-
liga versen om Johannes 85: 5, som
tecknar ett oförgätligt ynglingaideal.
För sammanfattning av kateke-
tiskt stoff bjuder även psalmboken
god hjälp, t. ex. till budorden 206,
till första trosartikeln 250, 5: 2, 28,
31, 33, till andra artikeln 146, 46,
49: 4, 5, 89, 106, 118, 119, till tredje
artikeln 136: 6—38, 138, 131, var-
jämte uppenbarelsen får sin goda
belysning i 141. Ypperliga anvis-
ningar på didaktiskt lämpliga psal-
mer förekomma i Kungl. Katekes-
nämndens och ärkebiskop Söder-
bloms kateketiska arbeten.
Vid genomgången av kyrkoåret
och den allmänna gudstjänsten ges
också många tillfällen att söka
främja lärjungarnas psalmkänne-
dom, bl. a. så att de få en viss över-
blick över psalmbokens uppställning
och disposition.
Emil Liedgren
När psalmboken skall begagnas
som hjälpmedel för belysning av
»kristendomens och den kristna kyr-
kans historia» (uttrycket inom cita-
tionstecken är den mya undervis-
ningsplanens av i år), torde man
göra väl i att ej blott söka efter
psalmer, som höra till just den epok
man håller på med att framställa,
utan även taga vara på de tillfällen,
som erbjuda sig, att visa upp, hur
gamla kristna tankar, bruk och ut-
tryckssätt leva kvar, ofta med starkt
liv, även i våra dagars gudstjänst.
Så kan det förtjäna framhållas, att
den förhärskande stämning av hem-
lighetsfull förbindelse med Herren
Kristus (Kyrios Kristos), som ut-
märkte urkristendomen och särskilt
dess nattvardsfirning, ännu alltjämt
möter oss i några flitigt brukade
psalmer, t. ex. 52: 1—5 (jfr Uppenb.
3: 20, 22: 20), 118: 3, 204, 328 och
330 (jfr I Kor. 16: 122 — den ur-
kristna bönen Marana ta) och isyn-
nerhet i 150, vartill även den gamla
Sanctushymnen i vår nattvardsritual
har betydelsefulla motsvarigheter
(>med salighet från höjden», »kom-
mer... i Herrens namn»). Det in-
nersta i kristendomen har alltid och
överallt varit detsamma — det är
en nyttig och uppbygglig lärdom.
Likaså kan erinras om att aposteln
Paulus” teckning av barnaskapets
förmåner i Rom. 8 återfinnes i 135: 5
och 213: 2, 3 — för att blott ta ett
par mycket kända psalmverser som
prov. Urkristendomens kampställ-
ning gentemot världens frestelser
möter oss ännu i 210 och 211.
Med direkt från Gamla kyrkans
tid härstammande hymner få vi göra
bekantskap i 58 och 492, Ambrosius”
och Prudentius” hymner, som även
belysa fornkristna älsklingstankar:
jungfrufödelsen och den lekamliga
uppståndelsen. Te Deum i sin nya
(gamla) gestalt 505 skänker också
ett mäktigt intryck av »den allmän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
