Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Recensioner
187
II.
Sveriges Körförbund, som alltsedan år
1925 anordnat körledarekurser å skilda
platser i vårt land, avslutade med den s. k.
instruktörskursen i sommar i Ljungskile
den första 3-åriga dirigentkursen. Leda-
re av kursen har varit förbundets förste
dirigent, musikdirektör ’ Sven Lizell, som
här nedlagt ett lika intresserat som kun-
nigt arbete till körsångens befrämjande.
Utbildningstiden har varit 2 veckor varje
år.
Att denna nu avslutade första dirigent-
kursserie blir föremål för ett omnämnande
i denna tidskrift, har bl. a. sin grund däri,
att den första veckan varje år ägnats åt
kyrkomusiken och avslutats med vesper i
Ljungs kyrka. Deltagarna ha i regel varit
organister (därtill 2 präster), de flesta från
Västergötland, vilka med hjälp av sina kö-
rer verka icke blott för profan sång utan
i icke ringa utsträckning för kyrkomusik
och svenskt gudstjänstliv.
Utbildning har givits i’ dirigering, frase-
ring och rytmik, i musiklära och tonbild-
ning. Vidare instudering av och inlevelse
1’ skilda köralster och stilarter såsom klas-
sisk och modern hymn, liturgisk sång och
-psalmsång, kyrkomusiken vid högmässa
och vesper m. m. Mycken tid och omsorg
ägnades icke blott åt instuderingen av de
liturgiska partierna, utan jämväl åt psal-
merna. Psalmens karaktär och rytm samt
versarnas olika innehåll kunna först ge-
nom samvetsgrant studium komma till sin
rätt. Många körer torde försumma psalm-
sångens flitiga övande. Glädjande var, att
organisterna framhöllo vikten av att num-
merlappen erhålles i god tid. Det klagades
över att detta ibland var omöjligt. Präs-
terna: måste behjärta detta billiga krav.
Följer man det utmärkta psalmförslag, som
stått. intaget i denna tidskrift, kan orga-
nisten och kören åtminstone få medde-
lande om introitus och gradual. En öns-
kan uttrycktes också, att de organister
måtte bli allt färre, som äro likgiltiga för
att få nummerlappen i tid eller rent av
känna sig sårade därav.
Vid vespern bestod kursen själv. såväl
organister som körledare och liturg. Vi
erforo den stora betydelsen av att kören
ledes även under psalmsången. Men på
landet finnes ej både organist och kantor.
Deltagarna ha sedan samverkat i hemför-
samlingarna vid högtider, så att kören fått
särskild kantor. Härvid har man fått er-
fara något av det psalmen nämner om:
»hur väl det i ditt tempel går».
Den kör, som stått till kursernas dis-
position, bestod av deltagarna själva samt
damröster ur Ljungskile sångkör.
En värdefull insats i dessa kurser har
gjorts av domprosten Gustaf Lizell, Upp-
sala, som föreläst om högmässan och
tidegärden med särskild hänsyn tagen till
vespern.
Det goda resultat, som kurserna ha gi-
vit, ha vi i första hand den erfarne och
på detta område särskilt skickade kursle-
daren Sven Lizell att tacka, därnäst Sv.
Körförbund, som väl på grund av kursdel-
tagarnas stora intresse och envisa begäran
om ny kurs för varje år velat understödja
en flerårig kurs. Vad varje kurs givit, ha
kursdeltagarna hunnit pröva under ett helt
år. För att deltagarna skola kunna under-
visa själva i ett så svårt ämne som ton-
bildning, ha 3 kurser varit av största bety-
delse. Vi känna, att vi behöva lära mer,
vi äro inte färdiga. Stor är vår tacksam-
het för vad vi fått.
L. Fridén.
Recensioner.
Något om de rytmiska koralerna av
Daniel Rudin, V. D. M., ex. organist och
musiklärare. A. V. Carlsons bokförl. A.-B.
Pris 1:25.
Den kyrkomusikaliska utvecklingen i
vårt land har efter den nya koralbokens
tillkomst mera koncentrerat sig på den
gregorianska sången och körsången än på
de frågor, som sammanhänga med för-
samlingssångernas musikaliska utgestalt-
ning. Den sistnämnda saken var dock ett
ämne, som särskilt var föremål för skarpa
meningsutbyten under den tid, som före-
gick nämnda koralverks tillblivelse. Lika-
som i Tyskland stod här i vårt land en
häftig strid, där K. S. V. under prosten
Noréns och direktör Moréns auspicier
drog i härnad för att åt vår kyrka åter-
börda de gammalrytmiska koralerna. Nu
har visserligen en avspänning inträtt, men
den nuvarande koralboken utgör inga-
lunda en slutgiltig lösning ’av den stora
stridsfrågan, även om den genom att i
en del fall upptaga den äldre koralryt-
miken i princip erkänt dess berättigande.
Då vi åter påminna om D. Rudins
skrift, som utkom år 1909, är det därför,
att den ger en på historiska fakta stödd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
