Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
framställning av den evangeliska koralens
utvecklingsgång. Den, som önskar när-
mare lära känna koralmelodiernas histo-
ria, finner här en pålitlig vägledare genom
tiderna. I detta billiga häfte bjudes ett
utomordentligt historiskt material för an-
ordnandet av koralstunder, avseende att
införa våra körer och församlingar i vår
psalmsång. Rudins vederhäftiga och av
kärlek till saken kännetecknade fram-
ställning får icke överlämnas åt glömskan,
lika litet som tvenne andra av hans bro-
schyrer: »Ett sjungande Herrens folk» (2
uppl. pris 0: 25) och »Och orgelns an-
vändning vid gudstjänsten» (pris 0:75),
ävenledes utgivna på samma förlag. Hans
populära skrifter borde ägas av varje präst,
organist och körmedlem, varför de anbe-
fallas till det allra bästa. F. M. A.
Karl Englund: Bachstudiet. Klioför-
laget. Stockholm 1928. Pris Kr. 2:50.
Vår skäligen torftiga Bachlitteratur har
i höst riktats med nytt bidrag. Några
självständiga studier är ej något tal om,
förf. inskränker sig till att framlägga den
musikhistoriska forskningens resultat och
ställa dem rätt oförmedlade vid sidan av
varandra.
I Kap. I ger förf. en exposé över de
olika värdesättningarna av Bachs konst
från skilda tider. Det tog lång tid, in-
nan man tillfullo förmådde fatta vidden
och djupet av hans geniala insats som
skapande konstnär. Därtill behövdes sek-
lernas perspektiv. För den engelske mu-
sikforskaren Charles Burney, som om-
kring 1770 företog en musikalisk rund-
resa genom kontinenten i syfte att in-
ventera dess musikaliska tillgångar, var
Bach en god kompositör av åtskillig
kyrkomusik samt diverse preludier och
fugor för orgel och därtill en skicklig or-
gelspelare. Sedan dess har uppfattningen
av Bachs konst ändrats åtskilligt: Burneys
vederhäftige kompositör och skicklige or-
gelspelare har vuxit ut till en fruktans-
Slutord
värd Tongigant, en musikalisk Lärofader,
hos vilken de största mästare gått i frivil-
lig skola livet ut.
I nästa kap. redogör förf. för de
många försök som gjorts att analysera
den specifika autentiska Bachstilen. Att
fixera den i en allmängiltig formel torde
ligga utom möjligheternas gräns, den
Bachska musikens djupaste särmärke lå-
ter ej fånga sig i formler och bestäm-
ningar. Mycket redbart och högt för-
tjänstfullt arbete har här nedlagts av
tyska forskare, ehuru här och var (sär-
skilt i Jödes arbete) den tyska abstrakta
spekulationen drivits till på en gång ko-
miska och nästan kusliga överdrifter.
Med kapitlet »Symboliken hos Bach>
upprullar förf. den stora stridsfrågan,
som främst genom Albert Schweitzers
Bachmonografi låtit mycket tala om sig:
Är Bach enbart absolut eller även de-
skriptiv musiker? Det är Schweitzers
stora förtjänst detta att ha påvisat en ny
sida hos Bach: tonmålaren. Må vara att
han understundom låtit allt för mycket
blända sig av sin vackra estetiska idé,
som han energiskt fasthållit och utifrån
vilken han analyserar Bachs vokalverk
och koralförspel, hans insats har dock
givit ett oanat nytt och fruktbärande in-
nehåll åt Bachstudiet. — Med Bachs ställ-
ning i den musikhistoriska utvecklingen
avslutas den egentliga framställningen.
Det är som vi sett intet självständigt
arbete, »Bachstudiet>. Det bär en nästan
helt och hållet refererande prägel. Men
därigenom ägnar det sig väl som en första
introduktion i den store Thomaskantorns
livsgärning och de många problem, som
sammanhänga därmed. Det är en yp-
perlig studiehandbok i ämnet Bach och
väcker intresset och visar vägen för fort-
satta studier. Härtill bidraga förträffligt
de vederhäftiga litteraturhänvisningarna,
som förf. meddelat i slutet av boken.
T. A—d.
Ett slutord.
Svar till Docenten Moberg och Komminister Adell.
Red. har mottagit följande svar på det
i oktobernumret införda replikskiftet, med
begäran om införande.
Vad jag med mitt inlägg i denna tid-
nings Oktobernummer ville ha fram, var
endast detta: det finns faktiskt understun-
dom en religiös innerlighet i de utom-
kyrkliga sångerna, som icke torde vara
utan sitt värde även i en kyrklig försam-
lingssång. Jag ville säga: tag det bästa
i den fria andliga sången, den religiösa
innerligheten, införliva det med den sven-
ska kyrkokoralen, och kyrkan har icke
gjort någon förlust. Om Doc. Moberg ett
ögonblick skulle misstänkt mig för att
vilja införa frikyrklig församlingssång i
svenska kyrkan, ber jag få påpeka, att
detta naturligtvis icke varit min avsikt.
— Att här gå in på sakens musikhisto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
