Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utställningen av kyrklig textilkonst.
EN AV Statens Historiska museum under tiden 5 till 27 januari
anordnade utställningen av svenska kyrkotextilier blev en stor
succés. Aldrig förut ha i vårt land kyrkliga konstföremål samman-
förts med sådan omsorg och kunnighet och dessutom förlänats en miljö,
som i så hög grad låtit dem komma till sin rätt. För att nå detta hade
ingenting sparats; sålunda var Liljewalchs konsthall delvis ombyggd
under arkitekten E. Fants ledning. I övrigt kunde man överallt spåra
riksantikvarien S. Curmans säkra smak, vare sig det gällt färgverk-
ningar eller smärre arkitektoniska anordningar.
Utställningen, som omfattade över 650 nr, gav en utomordentligt
klar och tydlig bild av vår textilkonst under nio århundraden. Med
stigande förvåning vandrade man genom utställningsrummen, impo-
nerad och häpen över rikedomen och mångfalden av våra kyrkors tex-
-tilklenoder. I denna prakt och lyx känner man den barbariska enkel-
heten och gåtfullheten hos de båda bonaderna från Skog och Över-
hogdal nästan skrämmande. Men de äro också de äldsta kyrkliga tex-
tilminnen, vi äga. Ett århundrade senare — 1200-talet — lämnar redan
en bild av synnerligen konstnärligt högtstående paramentik, fastän
naturligtvis i form av importerade produkter, till vilka särskilt böra
Upsala domkyrkas korkåpa av röd sidenvävnad med talrika figur-
scener i rundlar (franskt arbete) eHer rundlarna till en korkåpa från
Biskopskulla samt antependiet från Eskilstuna stadskyrka. Något senare
lägger den tyska Hansan ofta hinder i vägen för direkta förbindelser
med södra och mellersta Europa, och man blir i regel hänvisad till de
nordtyska broderiskolorna vid prydandet av skrudarna. Men de dyr-
bara sidenstofferna togos alltjämt från Italien, t. ex. Lucca eller van-
ligen Florens.
Under 1400-talet blir den inhemska broderikonsten en faktor att
räkna med. Flitigast är Vadstena-skolan, som är företrädd med ett
tjugotal arbeten. Till cisterciensernunnorna i Skokloster hänföres en
del av broderierna till Holmgers gravtäcke, vars figur anses ha utförts ’
av en stockholmsateljé, som varit mycket verksam. Under medeltidens
sista årtionden införas dessutom ett stort antal flandriska figurbroderier,
vilka lätt igenkännas på deras strävan efter rumsbakgrund och djup
samt på ytans överdragande med guldtrådar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
