Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Utställningen av kyrklig textilkonst
Hela denna yppigt blomstrande konstvärld vissnar hastigt ned med
reformationen. Det är egentligen bara förvånande, att så mycket av de
medeltida skatterna fått vara i fred. Intressant är emellertid att se,
att de få prov på 1500-talets textilier, som finnas, återknyta direkt till
de katolska medeltidsförebilderna. Så är fallet med den av Erik XIV
till Upsala domkyrka vid hans kröning 1561 skänkta korkåpan av vit
florentinsk sidendamast med en broderad bildframställning, förestäl-
lande Kristus pressande saften av en druvklase i en kalk. En mäss-
hake (från Kimstad) av röd sammet är bl. a. prydd med apostlabilder
i medeltida manér, fastän de dateras till omkring år 1600, liksom en
annan mässhake (från Mjölby; nu i Nordiska museet) av grön taft är
försedd med broderade figurframställningar av tydligt gotisk karaktär.
Att den medeltida ikon-traditionen håller på att dö, ser man dock
på att Johannes Döparen här fått Johannes evangelistens drag.
Eljest äro kyrkotextilierna från nyare tid av mindre intresse ur :
kyrklig synpunkt. I nio fall av tio äro stoffen krigsbyten, de allra
flesta polska, vanligen av profant ursprung (sängomhängen, borddukar,
kjolar o. s. v.). Deras upptagande i den ortodoxa svenska 1600—1tals-
kyrkan ger onekligen en stark belysning åt konsttoleransen under denna
intoleranta tid. Ett sällsynt undantag skulle mässhaken från Almby
bilda. Dess figurframställning på ryggstycket är nämligen ersatt med
kors och guldgaloner, enligt katalogen, en uppgift som dock kan
betvivlas. |
Slutligen har en större sal disponerats för modern textilkonst. Man
kommer dit efter att ha sökt sig fram genom »övergångstidens» rum
(1880-talet) med arbeten av bl. a. Sofia Gisberg. Den moderna textil-
salen har svårt att ge full rättvisa åt vår tids paramentik. Det bjärta lju-
set och de ännu så starka färgerna göra ett alltför hårt intryck. Av de
ganska talrika alster, som de olika textilateljéerna utställa, är det väl
intet, som gör starkare verkan än Oscar Brandtbergs antependium till
Morlanda -kyrka (1922) med sitt härliga broderi. Man konstaterar
vidare, att Licium nu som förr innehar ledareplatsen tack vare god till-
gång på skolade konstnärer, som i sina kompositioner söka anslutning
till äldre traditioner, samt inte minst tack vare en bestämd fordran på
förstklassigt material. Här har också utställts en del kyrklig småskulp-
tur, bl. a. av Ivar Johnsson, som brutit den feminina dekorativismen i
Milles-skolan och infört en stor, manligt plastisk anda i skulpturen,
som först nu kan bjuda kyrkan sin tjänst. |
Bengt Cnattingius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
