Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gregorianska sången i den romerska kyrkan 41
blev emellertid också utgångspunkten för en allmän kyrkomusikalisk
renässans i den katolska världen. ’ Näst efter den liturgiska koralen
hade påvens Motu proprio givit rum åt den polyfona omklädnaden av
denna koral i den stil, som utmejslades till sin högsta fulländning av
Palestrina. Påvens maning till odling av denna stilart blev av vitt-
gående betydelse för den europeiska musikkulturen. Ledamoten av den
påvliga koralkommissionen, professor Peter Wagner, skrev år 1907
om den pianska upplagan: »Den kommer att hava till följd ett livfullt
återuppväckande av den gamla konsten på ett sätt, som motsvarar viljan
hos den högsta laggivaren för liturgien och koralkonstens traditionella
regler». Nu, dryga 20 år efteråt, kan man iakttaga, att detta yttrande
icke innebar några överord. Åt Motu proprio och dess betydelse skola
några följande artiklar ägnas.
Carl-Allan Moberg.
Thomas Laub og Dansk Kirkesang.
EN DANSKE Kirkemusiks Fornyer, Komponisten Thomas Laub,
D er fodt den 5 December 1852 i Langaa Prestegaard. Efter at vere
blevet Student studerede han forst Teologi, derefter Musik ved Det
Kongelige Danske Musikkonservatorium og senere &eldre Musik under
et Aars Studieophold i Italien. 1884 blev han Organist ved Hellig-
aandskirken i Koebenhavn og 1891, efter N. W. Gade, Organist ved
Holmens Kirke, fra hvilken Stilling han sogte sin Afsked 1924. Sine
sidste Leveaar var han mest optaget af Kompositions- og Lerervirk-
somhed. Han dode 4 Februar 1927 efter et halvt Hundredaars Virk-
somhed i den danske Folkekirke.
Bag disse rent ydre Data ligger et Arbejde for Kirken og Folket,
saa stort som ikke for nogen dansk Kirkemusiker har ydet. Laub
kunde sikkert vere gaaet andre Veje, vere blevet Komponist i det
Verden kalder »Stort Format» eller Forgangsmand paa det musik-
videnskabelige Omraade, men han valgte den stille Virken for Folkets
og Kirkens Musik; han gav Afkald paa at leve med i Samtidens Musik,
hvoraf jo Storsteparten arbejder sig bort fra det kirkelig-folkelige,
for at samle sine Evner om sin Opgave: At trenge tilbunds, finde ind
til det inderste Vesen i de gamle Musikstilarter, som i svundne Tider
var Kirkens og Folkets. Hans Modstandere bebrejdede ham hans store
Ensidighed; vi kan nu se, at den var nodvendig, for at han kunde leve
sig saa sterkt ind i Kirkens Musiksprog, at den gamle Kirkesang ved
ham kunde vekkes til nyt Liv, at han kunde faa Middelalderens kirke-
lig-folkelige Tone til at klinge endnu engang og med fornyet Kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
