Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Kyrkomötet i Örebro 1529
Den har varit en fristående akt, som sannolikt mer haft karaktären
av en föreläsning än av en gudstjänst. Möjligen kan den ha haft
något samband med officiet, åtminstone så till vida som dettas bibel-
lektioner kunna ha blivit föremål för utläggning. Detta måste åtmin-
stone ha legat nära till hands, då man särskilt tänkt sig korprästerna
som åhörare. Det förefaller, som om dessa därjämte skulle besöka
bibellektionen i skolan — det var ej heller så onaturligt, då de i regel
ganska nyligen själva varit djäknar och som sådana börjat sin kor-
tjänstgöring.
I anslutning till dessa bestämmelser, som ha avseende endast på
domkyrkor och städer med skolor, står föreskriften, att i städer, där
kloster funnes, skulle predikan hållas i bykyrkan på förmiddagen och
i klosterkyrkan på eftermiddagen (»och skole predikarene icke in-
byrdes beskriya hvar annan af predikastolen»). Härtill skulle vissa
reflexioner kunna knytas. Det synes mig tämligen klart, att bykyr-
kans predikan ingått i högmässan. Sannolikt skulle klosterkyrkans
predikan anknytas till vespern. Men svårligen kan man antaga, att
icke också klosterbröderna haft sin söndagsmässa — och därifrån kunde
de väl svårligen förmås att avstå, så länge klostret överhuvud ägde
bestånd. Men denna måste alltså ha hållits utan predikan. På denna
punkt skulle alltså den hittills allmänt antagna principen, att mässa
endast borde få hållas efter predikan, vara åsidosatt.
Den andra huvudpunkten i Örebrobeslutets bestämmelse om guds-
tjänsten har en vidare räckvidd. Det heter här: »Item skole förtäld
varda i alla predikan Fadher vår, Credo och Ave Maria för ungt och
enfaldigt folk skul och tiyo Gudz bodhord ena reso eller två i måna-
dhen, och skole the hafva ens åkallan i begynnelsen på predikanen och
ens beslutning». Anknytningen till de krav på folkundervisning, som
egentligen på medeltiden aldrig i princip uppgivits och som gå igen i
flera synodalstatut, är här påtaglig. Men vilken predikan är det, som
här avses och där detta pedagogiska moment skall inrymmas?
Det kan icke vara den dagliga skriftlektionen i domkyrkorna ’. Den
var icke avsedd för så »ungt och enfaldigt folk», att där upprepandet
av det allra enklaste kateketiska materialet kan ha varit på sin plats.
Likaså ger det föreskrivna antalet gånger i månaden, som dessa stycken
skulle upprepas, vid handen, att man har en söndaglig, icke en daglig
gudstjänst i sikte.
I sin uppsats »Kultreformproblemet i den svenska reformationen»
(i Historisk tidskrift 1917, s. 5) antager K. B. Westman, att en särskild
predikogudstjänst inrättats före mässan, och att de föreskrivna be-
1 Härmed beriktigas min tidigare framställning av denna sak, i »Nattvarden i
evangeliskt gudstjänstliv», s. 392.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
