Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nutida orgelproblem 141
musik må följande citeras: Absolut klarhet i den musikaliska linien är
den första fordran, man måste ställa vid reproduktion av den gamlo
polyfon-lineara musiken.
Men för att denna musik skall komma till sin fulla rätt måste enligt
författarens mening en »klanglig omgestaltning av vår tids orglar äga
rum». Det är denna tanke, som är den röda tråden i häftets sista
kapitel. »Det stora problemet i orgelbyggnadsreformen är: att skapa
en klangtyp, som genom att förbinda den klassiska orgelns klang med
de senaste tekniska förvärven i vår tid (varvid jag icke tänker på den
stereotypa registersvällaren) ger möjlighet att levandegöra såväl musi-
ken före Bach som Max Regers stora konst.»
Slutligen meddelas dispositionen till orgeln i Jacobikyrkan i Ham-
burg, byggd av Arp Schnittger. Det är vid denna åldriga orgel förf.
säger sig ha erhållit den verkliga nyckeln till kännedomen om de
gamla orglarnas klangvärld. |
Även om det klangideal, för vilket förf. drager i härnad, på oss
nordbor kanske verkar en smula främmande, har man dock ingen rätt
att utan vidare förkasta det. Myckenhet av mixturer och kornetter,
vilket är ett av de förnämsta kännetecknen på de gamla orglarnas
dispositioner, kan otvivelaktigt vara av ondo. Diskret intonerade,
vilket i regel var fallet i orglarna på Praetorius och Bachs tid, kunna
dessa stämmor dock vara ägnade att uppenbara skönhetsvärden av
oanad vidd.
Må denna skrift finna vägen till alla orgelvänner, såväl organister
som orgelbyggare i hela vårt land. Den är i sanning förtjänt därav.
Waldemar Åhlén.
Kurser och möten.
L
Liturgisk-kyrkomusikaliska kursen i
Skara den 12—15 augusti hade samlat
långt över hundradet präster, kantorer
och intresserade lekmän som stadigva-
rande deltagare. Såsom inbjudare stodo
stiftets K. S. V. och kantorsförening.
Kyrkoherde G. Helander, Vänersborg,
och musikdir. C. Fromm, Skövde, fun-
gerade som ordförande. Vid första
kursdagens gudstjänst predikade stiflets
biskop.
Två huvudämnen dominerade kur-
sen: å ena sidan liturgien, speciellt den
liturgiska sången, och å den andra den
evangeliska koralen och därav inspire-
rad musik.
Varje dag var någon tid anslagen
till övning i liturgisk sång med ordent-
liga duvningar i kännedom om psalm-
tonerna och de viktigaste av Vesperalets
melodier ävensom instruktion i mäss-
melodiernas rätta utförande. Liksom en
medeltidskyrka, där innerväggarnas lin-
jalslätade revetering knackats ner, med
den blottade, kullriga medeltida puts-
ytan återfår något av sin »själ», så
fingo högmässans välkända melodier en
ny friskhet, ädelhet och renhet genom
att, befriade från taktstreckens tvång,
framstå i sin ursprungligare, gregorian-
ska gestalt. Och mången präst drog
väl en lättnadens suck över att slippa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
