Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Papperet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har dock redan försiggått i heltygsholländaren, der massan
fått en tillsats af limämne. Som sådant kan dock ej här,
till men för papperets godhet, djurlim användas, emedan
maskinen häraf snart skulle så orenas, att han ej kunde
arbeta, utan man begagnar i stället ett slags växtmineraliskt
lim, bestående af en förening mellan hartssyror och lerjord.
För finare papper begagnas stundom vax i stället för harts.
Hartslimningen lemnar emellertid ett sämre papper än den
animaliska, och man har derför i England fallit på den tanken
att låta maskinen frambringa olimmadt papper, som
omedelbart derefter passerar en särskild limningsmaskin, der det
först går ned i ett kärl, fyldt med djurlim, och derpå mellan
pressvalsar och kring torkcylindrar.
Att pappersmaskinen arbetar ofantligt mycket hastigare än
arbetarne vid formkaret, är ingenting annat, än hvad vi
kunna vänta. Hur mycket hastigare han frambringar sitt
fabrikat, skola vi med ett exempel visa. Två arbetare, en
formare och en guskare, kunna, om de arbeta oafbrutet i tolf
timmar, forma och guska 5 000 till 6 000 ark. Äfven en
mindre pappersmaskin förmår på en timme åstadkomma samma
antal ark, men de äro då tillika pressade, torkade, glättade
och skurna. Kunde han arbeta oafbrutet, skulle han på ett
år kunna lemna 52 560 000 ark, hvilka sammanhängande skulle
bilda en remsa, lika lång som jordens diameter.
Liksom alla stora uppfinningar, har äfven pappersmaskinen
endast blifvit småningom fullkomnad. I sitt älästa skick är
han en uppfinning af föreståndaren för pappersfabriken i
Es-sonne nära Paris, Louis Robert, hvilken 1799 der uppsatte
den första maskinen. Genom försäljning af hans patenträtt
kom uppfinningen dock snart till England, der hon 1804 i
huset Fourdriniers ego och med tillhjelp af skickliga
mekaniker undergick stora förbättringar. Den första skakmaskinen
uppsattes kort derefter i Dartford af mekanikern Donkin, en
delegare i denna firma. Från England utbredde hon sig
småningom till Frankrike och andra land. Till Sverige kom hon
först på 1830-talet.
Asfaltpapp i långa banor erhålles derigenom, att man
låter det från maskinen kommande pappet gå ned uti ett
kärl, fyldt med asfalttjära, hvarefter en sjelfverkande sikt
sållar sand på det sålunda genomdränkta pappet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
