Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Eldvapnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
små kulor, de så kallade kandbyssorna, hvilka begagnades
både af fotfolket och rytteriet. De voro dock med sin
lunt-tändning ett mycket ofullkomligt och obeqvämt vapen, som ej
medgaf någon ordentlig sigtning. Eör att afhjolpa dessa
olägenheter beväpnade Karl V en del af sina trupper med gevär,
hvilka vid affyrandet lades på en i marken nedstött stång,
som i sin öfre ände hade en gaffel. *Detta vapen kallades
musköt och den dermed beväpnade soldaten musketerare.
Inom rytteriet började användas ett kort gevär, karbinen.
Ett litet framsteg hade emellertid gjorts i förbättringen af
luntlåset. En i närheten af
fäng-hålet befintlig vridbar jernhake, i hvars
spets luntan var fäst, kunde med ett
tryck af fingret så sänkas, att luntans
glimmande ände berörde krutet i
fäng-pannan. Derigenom blef det soldaten
möjligt att äfven använda högra
handen till gevärets hållande. Sådana gevär
finna vi ännu under tretioåriga
kriget allmänt i bruk. Den första
inrättningen för att frambringa gnistan och
kasta henne på fängpannan var
hjullåset. Det bestod af ett stålhjul och
en fiinthållare. Hjulet uppdrogs, som
ett urverk, med en nyckel och spände
på samma gång en stark fjäder. När
nu denna med trycket lossades, snurrade 48. Armborstskyttar frän I6:e
hjulet ett par hvarf omkring och slog århundradet.
dervid mot flintkanten, så att gnistor
flögo ut och föllo på krutet. Denna inrättning efterföljdes af
det gamla flintlåset med hane och pannlock, för sin tid ett
af-gjordt framsteg, ej mindre genom den större hastighet i
skjutningen det medgaf än derigenom, att pannlocket, som tjenade
till eldstål, tillika utgjorde ett sky dä för fängkrutet, medan
pannan dittills varit öppen.
Gustaf Adolf borttog gaffeln och gjorde geväret i allmänhet
lättare. En ny förbättring bestod deruti, att det genom
påsättande af en bajonett — så kallad efter Bayonne i
Erank-rike, der den uppfans •— kunde i ett ögonblick förvandlas
till ett spjut. Härmed försvinna pikenerare, lansknektar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
