Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Uret - Pendeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrka riktade hela sin uppmärksamhet på ett skenbart mycket
likgiltigt föremål. Utan att ge det minsta akt på ceremonien
och sången, den strålande belysningen eller den knäböjande
folkmassan, följde han oaflåtligt med blicken de långsamma
svängningarna af en från hvalfvet nedhängande ljuskrona. Han
såg, hur hvar enda af dessa svängningar både i afseende på
tidslängd och hastighetens till- och aftagande var
fullkomligt lik sin föregångare, och han anade, att härunder gömde
sig en naturlag, hvars afslöjande han nu gjorde till sin
huf-vuduppgift. Denna uppgift har han äfven vackert och
fullständigt löst. Den af och an svängande pjesen, så intetsägande
för ett vanligt hufvud, blef för snillet en vägvisare till ett
ännu oupptäckt område af naturvetenskapen.
Hvad som gör pendeln så användbar för uret, är
likformigheten af hans svängningstider, när utslaget ej är allt för stort.
Sättes med en enda stöt en pendel, en blykula eller annan
dylik inrättning i rörelse, så följer, tills han åter kommer i
hvila, ett antal svängningar, som blifva allt kortare, men
endast till rummet; tiden förblir den samma, ty ju kortare
vägen blir, dess mer aftager äfven pendelns hastighet.
Förenad med uret, erhåller han nu allt jemt nya stötar,
fortsätter derför sina svängningar och återverkar reglerande på urets
gång. Det är visserligen alls icke att vänta, att verket alltid
skall ge pendeln lika starka stötar, och följaktligen blifva ej
heller hans svängningar alltid lika långa, men de upptaga dock
alltid lika lång tid, och det är hufvudsaken. Ju längre
pendelstången är, dess större cirkelbågar beskrifver han, och
dess längre tid behöfver han dertill. Allmänt bekant är äfven,
att man får ett pendelur att gå långsammare, om man
skruf-var linsen längre ned, och fortare, om han skrufvas högre upp.
Utgör pendelns längd en meter från upphängningspunkten till
linsens medelpunkt, så upptaga hans svängningar jemt en
sekund.
Galilei använde sin pendel utan drifverk till mätande af
sekunder och små tidsafstånd i allmänhet; förtjensten att ha
satt pendeln i förbindelse med uret tillkommer den berömde
holländske matematikern Huyghens.
Från denna stund var loduret till sina hufvud delar färdigt,
och de följande förbättringarna kunde endast afse bisaker. Så
gjorde man i början pendeluren ännu allt jemt med spindel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
