Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Uret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett för den tiden högst konstrikt ur, som två år derefter blef
färdigt och uppsatt i den södra korsarmen, men två hundra år
derefter ersattes af ett nytt, ännu konstrikare. Detta ur, som
påbörjades 1547 och sattes i gång 1574, upphörde 1789 att gå.
Det ansågs på den tiden för ett mekanikens under och dess
återställande omöjligt. Den berömde urmakaren Jean
Bap-tiste Schwilgue har dock från den 24 januari 1838 till
den 2 oktober 1842 skapat ett konstverk, som lemnar det
gamla, hvilket ännu kan beses i Frauenhaus i Strassburg, långt
bakom sig och utgör ett bevis på den höga ståndpunkt,
ur-makarkonsten i vår tid innehar.
Det nya uret, som för öfrigt i form och storlek noga
återger det gamla, har liksom detta i förgrunden en himmelsglob,
som anger stjerntiden, det vill säga stjernornas dagliga
rörelse. Bakom globen är anbragt en kalender eller en skifva
med alla den ständiga kalenderns uppgifter och de rörliga
högtiderna. Denna skifva gör sitt omlopp på 365 eller 366
dagar, och en apollobild, som står gent emot en Diana,
utvisar med en pil hvarje dag. I sitt mellersta rum anger
kalendern den skenbara tiden, hvilken, som bekant, något
af viker från den verkliga. På urtaflan angifvas tillika solens
upp- och nedgång, den verkliga soltiden, månens dagliga lopp,
hans qvarter samt sol- och månförmörkelser. Dessutom lemnar
uret alla de uppgifter, som äro nödiga för en fullständig
kalender, det vill säga årtalet, solcirkeln, gyllentalet, indiktionen,
söndagsbokstafven, epakterna och påsken med mera.
Mekanismen för årtalets angifvande består af fyra ringar, hvar och
en innehållande siffrorna för de enkla talen. Artalets fyra
siffror stå nu på hvar sin sida af dessa ringar. För att göra
ett omlopp behöfver alltså enhetsringen 10 år, tiotalets 100
och hundratalets 1 000 år, medan den sista ringen eller
tusentalets först efter tio tusen år uppnår sitt mål. För sådana
tidsperioder är verket beräknadt.
Bredvid galleriet är anbragt ett planetarium efter
Coper-nicus’ system, der planeterna regelbundet göra sina omlopp
kring solen; deröfver ser man månfaserna, öfver dem åter
de fyra lefnadsåldrarna, som framträda en hvar qvart, dock
blott om dagen; om natten hvila de; men döden slår
timmarna med en benknota, och han vakar både natt och dag.
I öfversta rummet tronar Kristos. Hvar dag vid middags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
