Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Uret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visserligen mycket starka och ytterst säkra i gången, men
jemförelsevis dyra och förekomma sällan i handeln på
kontinenten. De franska ha en mycket finare och lättare
konstruktion samt besticka ögat hufvudsakligen genom ett smakfullt
och sirligt arbete, medan schweizarne göra mer afseende på
prisbillighet, hvarigenom de försäkra sig om en stor afsättning
och söka tillfredsställa den i hvarje särskildt land rådande
smaken.
Den schweiziska urtillverkningens hufvudsäten befinna sig
i kantonerna Geneve och Neuchatel. Det är knapt möjligt
att nämna städerna Geneve, La-Chaux-de-Fonds, Locle, St.
Imier utan att tänka på ur. I Geneve ser man strax på de
långa fönstren i de öfre våningarna, som nästan bilda en enda
sammanhängande glasvägg, att der vid den rikliga dagern pågå
urmakeriarbeten. Den förste schweiziske urmakaren, en ung
man med mekaniskt snille vid namn Richard, företog sig
utan någon underbygnad att tillverka ur, sedan han omkring
1679 af en händelse fått se ett af de då mycket beundrade
niirnberguren. Hans verkstad blef moder till alla de öfriga.
Med undantag af Pataks storartade fabrik i Geneve fins
det väl numera knappast i Schweiz någon urfabrik i
egentlig mening med principal och atlönade arbetare. Alla större
och mindre delar af ur tillverkas hemma af sjelfständiga
arbetare med biträde af familjens öfriga medlemmar, och en och
samma hand förfärdigar år ut och år in samma arbetsstycke.
Fabrikanten, om vi ens få kalla honom så, syselsätter ej
arbetare i egen lokal, utan uppköper de särskilda delarna för
att sedan låta hopsätta dem. Ehuru sålunda kommande från
de mest skilda håll, passa dock alla delarna, efter några små
utjemningsarbeten, noga tillsammans, då de alla äro
utarbetade efter samma mått. Det finaste af alla arbeten inom
ur-makeriet är väl slipningen och borrningen af rubinerna för
tapphålen och tillverkningen af spiralfjädern för oron.
Rubinerna äro ej större än hirskorn, och deras slipning och
borrning medelst diamantstoft utföras vanligen af flickor. Ett helt
års arbete får rum i en pillerask, men motsvarar dock i
afseende på ämnets och arbetets värde ett kapital af ofta mer
än 100 000 franc.
Man skiljer i den schweiziska urtillverkningen mellan icke
mindre än femtiofyra olika arbetsgrenar, som alla måste ha samver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
