Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Mikroskopet och teleskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen förorsakade korsningen ändrat plats, så att de, som förut
befunno sig i ena änden, nu befinna sig i den andra.
Men samma märkvärdiga egenskap, som kristallinsen och de
andi a brytande medierna i vart öga ha att afleda de från ett föremål
kommande ljusstralarna fran deras bana och förena dem i en
punkt, ega nu äfven linserna i våra mikroskop och teleskop. Fatta
vi till exempel ett litet frökorn mellan spetsarna af en fin passare
och hålla det på ungefär tretio centimeters afstånd från ögat, så
kunna vi knappast längre se det. Föra vi det derpå småningom
närmare Ögat, så har det tydligen vuxit i storlek, men är dock
ännu allt för litet att till färg och beskaffenhet kunna
tydligt urskiljas. Men taga vi nu en tjock, kupigt (konvext)
slipad glaslins i handen och anbringa den på det riktiga
af-ståndet mellan^ ögat och det lilla föremålet, så utropa vi
ovil-korligt: »Ali, sa vackert!» Ty detta glas sätter oss i stånd att
tydligt se det lilla frökornet och tillika i en storlek, i
hvilken det aldrig skulle visa sig för blotta ögat. Nedan stående
teckning skall närmare förklara saken.
k
100. Synvinkelns förstoring genom en konvex lins.
Vi se här på ena sidan ögat cch på den andra den lilla
pilen b" c’. Blickar ögat utan någon mellanliggande lins mot
pilen, ser det honom i den naturliga storlek, i hvilken han
på detta afstånd kan ses. Men inskjutes en lins mellan ögat och
pilen, blir förhållandet ett annat. Väl går från pilens
midt-punkt en ljusstråle allt jemt obruten rakt in i ögat, men de
strålar, som falla på linsen på ömse sidor om hans midtpunkt ända
till punkterna f och g\ erhålla en motsvarande brytning och
riktas emot hvarandra pa det sätt, att de alla korsa
hvaran-dra i en punkt bakom linsen. Befinner sig nu ögat i denna
punkt, som kallas brännpunkten, så ser det pilen förstorad och
skenbart räckande från d till e, ty det mottager synintrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
