Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Mikroskopet och teleskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett oupphörligt tummel af kämpande krafter och element. Och
att förhållandet äfven är det samma på andra solar än vår,
visar det nyss anförda, exemplet. Om storleken af dessa vågor
af glödande vätgas kunna vi bilda oss en föreställning af
följande yttrande af en samtida astronom. Om vår jord, säger
han, kastades i en af dessa flammande eldpelare, som
oupphörligt med obeskriflig våldsamhet uppslungas ur den
hvit-glödande solmassan till en höjd af tio till tjugu tusen mil,
skulle hon förhålla sig till honom som en liten kolbit kastad
i en masugnslåga. Jorden med sina väldiga massor, sina berg
och sina oceaner skulle i en af dessa eldpelare, som ha en
temperatur af 40 000°—80 000° C., inom några ögonblick
för-vanälas till glödande ånga, måhända ännu en gång som
gossens boll slungas upp igen för att efter ett kort
uppflammande spårlöst försvinna i solens eldocean. Af solens oerhörda
värme mottager vår jord endast °°b likväl räcker
den till att framkalla så mycket lif och så mycken
verksamhet.
Men vi lemna vårt solsystem för att med teleskopet göra
några ytterligare iakttagelser på fixstjernhimmeln. Det är en
klar mars- eller septemberafton, och stjernorna tindra från en
alldeles obeslöjad himmel. Vi träda ut i det fria. Der lysa
alla de tusentals solarna i obeskriflig glans och olikartadt
sken, många ljusare, många mattare, men alla med den sig
egna prakt; men midt öfver fästet går som ett än bredare, än
smalare ljusbälte Vintergatan. Astronomerna ha öfver hela
himmeln uppgjort ytterst noggranna kartor, på hvilka ej blott
alla de förnämsta stjernorna, utan äfven sådana, som vi ej
mer med blotta ögat kunna upptäcka, äro upptecknade. Alla
dessa stjernor äro ordnade och fördelade i särskilda områden,
som man kallar stjernbilder, och hvarje särskild stj erna åter
betecknad med ett namn, en bokstaf eller åtminstone en siffra,
så att astronomen alltid vet, hvilken stj erna han för
ögonblicket undersöker med sitt teleskop. När han på detta sätt,
vandrande från stjernbild till stjernbild, genomforskat
himla-hvalfvet, har han funnit många egendomligheter, om hvilka
blotta ögat ej hade någon aning.
Der strålar vår gamla bekanta, Karlavagnen. Kasta vi nu
ögat på den mellersta af tistelstångens tre stjernor, äro vi
fullkomligt öfvertygade, att vi endast ha framför oss en enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>