Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Ångmaskinen - Den enkelt och den dubbelt verkande ångmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Glasgow, der han sedermera fick anställning som
mekaniker vid universitetet.
Som det vill synas, började Watt 1762 och 1763 på allvar
syselsätta sig med undersökningar rörande ångans natur och
användning; men det var egentligen först det följande året, han
beträdde den väg, som skulle göra honom så ryktbar. Bland
universitetets samlingar befann sig äfven en modell af Newcomens
ångmaskin, som begagnades vid föreläsningarna i mekanik. Denna
modell hade, i följd af något konstruktionsfel, aldrig kunnat
bringas i gång, och man uppdrog nu åt Watt att sätta honom i
ordning, ett uppdrag, som han äfven till fullkomlig belåtenhet
utförde. Men han stannade ej härvid. Hans skarpa blick
upptäckte snart, hvar orsaken låg till den bristfälliga verkan
Newcomens maskin gaf. Denna maskin hade två med
hvarandra oförenliga fordringar. För att så mycket som möjligt
nedsätta trycket under kolfven vid dess rörelse nedåt borde
ångan kondenseras genom en möjligast långt drifven afkylning;
men till följd af denna cylinderns afkylning kondenserades en
stor del af den inströmmande ångan, innan hon utfört sitt
arbete, hvaraf en betydlig kraftförlust uppstod.
Insigten häraf ledde Watt till uppfinningen af den särskilda
kondensatorn, hans första och kanske vigtigaste uppfinning.
Denna apparat består af ett särskildt kärl, dit ångan efter
förrättadt arbete i cylindern införes och der hon kondenseras.
Denna uppfinning gjordes af Watt 1765. Fyra år derefter,
1769, uttog han patent på en enkelt verkande ångmaskin med
särskild kondensator, hvari kallt vatten insprutades, en
luftpump och en förbättrad kolf. Samma år tog han äfven patent
på den slutna cylindern med sjelfreglering. Derigenom att
Watt lyckades bättre tillgodogöra ångan, vans en så stor
besparing af bränsle, att man med en kubikmeter kol erhöll samma
verkan som förut med fyra.
En annan betydande förbättring hos Watts ångmaskin var
den, att kolfvens nedgång ej längre åstadkoms genom
lufttrycket, utan genom ångan. Detta skedde derigenom, att ånga
vexelvis fördes öfver och under kolfven; det erforderliga
tomrummet erhölls genom det nyss nämda kondenseringssättet. Så
uppstod den dubbelt verkande ångmaskinen, hvarvid
lufttrycket helt och hållet lemnas å sido och ångan utför
kolfvens både ned- och uppgående rörelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
