Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Ångmaskinen - Gas- och varmluftsmaskinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på nutidens pansarfartyg, som äro utrustade med maskiner af
ännu mer jätteartad beskaffenhet. Man har uppskattat den
sammanlagda styrkan hos alla jordens ångmaskiner till 30 till 40
millioner hästkrafter. Detta är ungefär sexton gånger så mycket
som hela den arbetskraft, Rhein utvecklar från Bodensjön till
hafvet, omkring sex gånger så mycket som Niagaras och vid
pass tre gånger så mycket som alla jordens kroppsarbetares
tillsammantagna. Man brukar bedöma verkningen af en
upp-fordringsmaskin efter den mängd vatten, maskinen vid
förbränning af en viss vigtmängd kol uppfordrar till en viss
höjd. För att ge en föreställning om, hur ångmaskinerna
småningom förbättrats, sammanställa vi i en efter denna princip
uppstäld tabell resultatet af olika maskiners arbete:
Med 43 kilogram kol uppfordrar
Saverys maskin 900 ton 30 centimeter högt
Newcomens » 3 200 » » »
Watts första » 5 400 » » »
Watts senare » 14 000 » » »
De bästa af nutidens maskiner 40 000 » » »
Yarmlufts- och gasmaskinerna. Eliuru ej strängt
sammanhörande med ångmaskinerna, äro dock dessa med dem så nära
befryndade, att en kort redogörelse för dem och den princip,
hvarpå de hvila, här är på sin plats. Den förra, äfven kallad
kalorikm askin en, är en bland vår i Amerika bosatte
landsman John Ericssons många uppfinningar. Som namnet
antyder, grundar han sig på användandet af luft i stället för
vattenånga, ty liksom hvarje kropp utvidgas äfven luften
genom värme. Uppvärmes derför luften i ett slutet rum, måste
hon kunna utöfva ett tryck, följaktligen äfven drifva en kolf.
Höjes temperaturen hos en viss mängd atmosferisk luft 100°,
utvidgar hon sig i sjelfva verket med något mer än en
tredjedel af sin ursprungliga volym, om trycket bibehålles
oförändrad t, eller ökar sitt tryck i samma förhållande, om hon ej
ändrar volym. Detta gäller ej blott mellan
temperaturgränserna 0° och 100°, utan äfven deröfver och derunder eller i
allmänhet för hvarje dylik temperaturförändring. Häraf följer,
att luften för en temperaturförhöjning af 273° utvidgar sig
till dubbla och för en temperaturtillökning af 546° till
tredubbla volymen eller, om hon ej får tillfälle att utvidga sig,
ökar sitt tryck i samma förhållande.
Efter dessa grunder konstruerade Ericsson en sinnrik luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
