Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Telegrafen - Elektricitetsmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningarna af en ljudande kropp, så äro andra slags svängningar
äfven orsaken till värmet, ljuset och sannolikt äfven till
elektriciteten. Eör detta antagande i afseende på den sist nämda talar
redan det nära sammanhang, hvar uti alla dessa företeelser eller
krafter stå till hvarandra, så att de förhålla sig som grenar
af en stam eller olika yttringar af en och samma grundkraft.
Elektriciteten är en lika allmän företeelse som ljuset och
värmet; men medan läran om dessa båda redan hunnit, om ej
sin afslutning, åtminstone en hög grad af utveckling, utgör
den först nämda ännu allt jemt en knappast halflöst gåta, och
vi kunna derför ej heller ännu utbyta den gamla
elektricitets-lärans konstuttryck, ord sådana som »fluidum» och »ström», mot
några bättre. I början kände man blott den genom gnidning
framkallade elektriciteten; nu veta vi, att hon kan alstras på
flere andra sätt, genom uppvärmning, genom kemisk
verksamhet, magnetiskt inflytande, genom beröring mellan olikartade
kroppar, genom afdunstning, liksom genom förtätning af
dun-ster, genom sönderslitande och sönderbrytande af kroppar. I
allmänhet kan sägas, att hvar enda förändring eller rubbning,
som en kropp undergår i anordningen af sina minsta delar,
orsaken må vara värme, mekanisk kraft, kemisk inverkan eller
någon annan, alltid har till följd uppträdande af elektricitet.
I djur- och växtlifvet spelar hon sannolikt en vigtig rol,
om hvilken vi dock ännu icke ha någon klar och bestämd
föreställning. Yid hvarje muskelsammandragning vi göra
framkallas elektricitet, såsom man med tillhjelp af särskildt
inrättade instrument tydligt kan se.
Giiidniiigselektriciteten. Eörst inemot början af sjuttonde
århundradet började man syselsätta sig med undersökningar
om bernstenskraften. Den ofvan nämde engelske läkaren
Gil-bert upptäckte, att äfven andra kroppar än bernstenen kunna
genom gnidning med siden, ylle och dylikt försättas i det
tillstånd, att de draga till sig och kort derefter åter bortstöta
lätta kroppar. Som sådana visade sig i främsta rummet
bergkristall, glas, svafvel, lack med flere, och Gilbert uppgjorde
en lång förteckning på sådana.
1680 förfärdigade borgmästaren i Magdeburg Otto von
Guericke, den samme, som uppfann luftpumpen, den första
apparaten för frambringande af elektricitet, med andra ord den
första elektricitetsmaskinen, hvilken var mycket enkel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
