Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och upplöstes i de båda gaserna väte ocli syre, var vattnet.
Man begagnar för detta ändamål två upptill slutna
glascylindrar, i hvilka en platinatråd, som i sin nedre ände är försedd
med en liten platta af samma metall, nedhänger. Trådarna
gå gastätt genom cylinderhufvarna och kunna upptill sättas i
förbindelse med ett batteri. Cylindrarna fyllas med vatten,
stjelpas om och nedsättas i ett vattenkärl. I följd af
lufttrycket förblifva de fylda, men sättes strömmen i gång, så
börja genast vid båda plattorna små uppstigande blåsor att
bilda sig, och i samma mån sjunka äfven vattenspeglarna i
cylindrarna. Syret utvecklar sig vid den positiva, vätet vid
den negativa polen. Man får dem sålunda åtskilda och af det
senare jemt dubbelt så mycket som af det förra.
Men den elektriska strömmen sönderdelar äfven en mängd
andra kemiska föreningar, bland dem äfven sådana, som förut
på intet vis kunde upplösas och derför länge gingo och gälde
för enkla kroppar. Sådana äro kali, natron och vissa
jordarter, såsom kalk och baryt. 1807 framstälde Davy först
potaskans metall, kalium, och sodans, natrium, de öfriga
sedermera hvar och en i sin tur.
På denna den galvaniska strömmens sönderdelande förmåga
hvilar äfven en af den nyare tidens intressantaste upptäckter
inom industrien, galvanoplastiken. Man visste, att den
elektriska strömmen kan ur en kopparlösning utskilja metallisk
koppar. Det låg då nära till hands att använda dessa
kopparfällningar för tekniska ändamål och låta metallen afsätta sig
på formar, hvilka ej nödvändigt behöfde vara af metall, utan
äfven kunde vara af trä och öfver hufvud af hvarje ämne,
som kan uthärda ett bad i en kopparvitriolslösning. Men
sådana icke metalliska kroppar måste naturligtvis först på sin
yta göras ledande, hvilket vanligen sker genom ingnidning
med grafit.
Det är två män, Jacobi i Petersburg och Spencer i
Liverpool, äran hufvudsakligen tillkommer att först, och som
det vill synas samtidigt, ha framstält och förverkligat tanken
att låta den koppar, som utfälles vid den negativa polen,
afsätta sig på bestämda formar. Det vill dock synas, som
Jacobi (1838) först kommit till ett gynsamt resultat;
åtminstone anses han allmänt som uppfinnare af den praktiska
metoden, och af den ryska regeringen erhöll han efter framställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
