Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Telegrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMAGNETISMEN.
311
oss i stånd att med elektricitetens tillhjelp telegrafera. Före
1820 kände man knappast något om förhållandet mellan
elektricitet och magnetism, oaktadt det ej var obekant, att blixten,
när han slår ned, gör alla stålsaker, som befinna sig i hans
närhet, varaktigt magnetiska. Nämda år gjorde nu den
berömde danske fysikern Örsted den högst vigtiga upptäckten,
att en på en fin axel upphängd magnetnål vrides ur sin
vanliga riktning mot norr, om en elektrisk ström går fram i en
ledning nära intill henne. Detta förändrade läge varar lika
länge som strömmen, och det beror af dennas riktning, om
afvikningen från norr går åt öster eller vester. Kastar man
om strömmen, det vill säga vänder om hans riktning, så
springer äfven nålen öfver i det motsatta läget. Genom denna
iakttagelse erhöll magnetnålen, hvilken redan som sjöfararens
vägvisare på hafvet och bergsmannens under
jorden gjort ovärderliga tj en ster, en ökad vigt
och betydelse. Hon gör ej blott tjenst som ett
slags slagruta för att angifva, hvar elektriska
strömmar gå fram och hur starka de äro,
utan utgör äfven sjelf hufvuddelen i ett
särskildt slag af telegrafer, nåltelegrafen.
Till Örsteds iakttagelse slöt sig snart en
annan, som endast är en följd af den första.
Liksom en magnet gör ett stycke mjukt jern
magnetiskt, så länge båda äro i beröring med hvar- 217.
EieUro-andra, så blir ett sådant stycke äfven en magnet, magnet.
så länge det står under inflytelsen af en elektrisk ström. Ett
sådant stycke mjukt jern kallas en elektromagnet, och i de flesta
fall ger man honom hästskoform. Ledningstråden, hvilken så
att säga ger det i sig sjelft döda jernstycket dess själ, är i
detta fall lindad om det på det sätt, som afb. 217 visar.
Kommande från den ena sidan, går han flere hvarf omkring
den närmaste skängeln, derefter öfver till den andra, för att
der lemna efter sig lika många lindningar, och går så vidare.
Äfven här måste tråd och jern vara isolerade från hvarandra
genom kring den förra spunnen silkestråd.
Går nu en elektrisk ström genom tråden, och varar han
också blott ett enda ögonblick, blir för detta ögonblick jernet
en magnet, och en långt kraftigare, än om han vore en genom
bestrykning alstrad stålmagnet. Han drager till sig ett nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
