Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Telegrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meter. Man kunde fullkomligt tydligt telegrafera 8—20
bokstäfver i minuten.
På samma väg som de båda professorerna i Göttingen hade
äfven ryska statsrådet Schilling von Cannstadt, en af
telegrafien mycket förtjent man, sökt lösa problemet om en
nåltelegraf, men ej på kontinenten fymnit det intresse för saken,
som hon förtjente. Genom en engelsman, som i Heidelberg
blifvit bekant med den nya uppfinningen, kom lion 1836 till
England, ocli här först fann hon, liksom telegrafien öfver
huf-vud, sin rätta jordmån. Genom fysikern Wheatstone blef
nål telegrafen betydligt förbättrad oeh praktiskt användbarare.
Redan 1837 hade Wheatstone sin telegraf färdig, och den
hlef strax använd vid Great-westernbanan, en sträcka af sex
svenska mil. England var således det första land, som
använde den elektriska telegrafen på längre afstånd.
I Tyskland erhöll den nya uppfinningen samtidigt en
betydande utveckling genom Steinheil, den berömde professorn
i Munehen. Den i Göttingen använda apparaten var liksom
alla den tidens en nåltelegraf. Afvikningarna af en, två
eller tiere magnetnålar voro bokstafstecknen. En sådan
tele-grafering lemnade sålunda inga varaktiga tecken efter sig, och
allt berodde på, att telegrafisten riktigt uppfattade ocli
ned-skref betydelsen af dessa nålarnas rörelser. Sjelfva inseende
denna brist, hade Gauss och Weber vändt sig till Steinheil
med en begäran att göra deras apparat mer praktisk. Han
vidtog nu den anordningen, att nålarna försågos med små
färgkoppar, från livilka färgen utsipprade; när de nu gjorde sitt
utslag, tryckte de med denna mot en pappersremsa, hvilken
medelst ett urverk rörde sig framåt med likformig hastighet.
Dessutom anbragte han äfven på apparaten små klockor med
olika tonhöjd, mot hvilka han lät nålarna slå, ocb åstadkom
sålunda hörbara signaler. Strömmarna alstrades af en
rota-tionsmaskin.
Steinheil hade särskildt i Schweiz tillfälle att utföra sitt
telegrafsystem, och han försåg edsförbundets hela område med
ett telegrafnät. En betydande förenkling i
telegrafanläggningarna åstadkom lian genom sin upptäckt, att man endast
behöfver använda en tråd ocli kan låta återledningen besörjas
af jorden. Han tänkte först begagna skenorna på en jernväg
till återledare för strömmen, men upptäckte under utförandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
