Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Telefonen - Fotofonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framför hålet inuti lådan sitter, alldeles som på telefonen,
ett tunt bleck, som midt på sin främre yta har ett litet stift
och strax framför stiftet en i tappar vridbar gängad vals,
öfverdragen med ett stanniolblad och så inrättad, att han vid
kringvriäningen framskjutes på längden. Talar man nu i
tratten, kommer blecket i svängningar, stiftet intryckes
vexel-vis grundare eller djupare i det medelst en vef förbiförda
mjuka stanniolbladet, der det vid hvarje svängning bildar en
större eller mindre punkt.
Yill man nu låta fonografen med den talandes egen röst
upprepa de ord, han så att säga tecknat sig till minnes på
sitt stanniolblad, behöfver man blott vrida valsen tillbaka, så
att han bar alldeles samma ställning, som när han började sin
skrift. Blecket med stiftet föres så nära valsen, att det
senare trycker litet mot stanniolbladet. Sättes nu valsen i gång
igen, så hoppar stiftet in i alla de förut bildade punkterna
och sätter äervid blecket i alldeles samma svängningar, som
det beskref vid talets utsägande framför tratten, det vill säga,
talet upprepas ord för ord af fonografen, som härvid bättre
och meå mindre biljud än telefonen återger röstens klang ocli
egendomlighet. Det låter tänka sig, att, om man blott lyckades
utfinna en sådan mjuk massa, som med tiden icke undergår
den minsta förändring, man på detta naturliga sätt skulle
kunna frambesvärja en röst, som sedan århundraden
förstummats. Någon praktisk användning har fonografen ännu ej fått.
Det samma är äfven fallet med Bells fotofon. Han är,
som vi sett, en telefon, der ljusstrålen intager trådledningens
ställe, och hvilar på den hos elementet selen upptäckta
egenskapen att genofn ljusets inverkan bli mer ledande för den
elektriska strömmen. Här af begagnade sig Bell för att genom
selenens utsättande ömsom för mörker och ömsom för ljus i
hastig vexling frambringa en lika hastig vexling i styrkan
hos en elektrisk ström och medelst en telefon göra dessa
ström-vexlingar hörbara. Den apparat, Bell för detta ändamål
sammansatt, hade följande inrättning.
Rå afsändningsstationen befinner sig en liten spegel af tunt
och böjligt glas, som återkastar ett framifrån och uppifrån
kommande, genom en lins samladt knippe af ljusstrålar. Dessa
strålar kunna antingen vara kraftiga solstrålar eller komma
från någon annan ljuskälla, såsom ett elektriskt ljus, en brin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
