Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Fotografien - Talbot - Camera obscuran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fotografi förstås framställning af ljusbilder på papper ocli
andra ämnen. Den nya konsten var vid sitt framträdande
ännu behäftad med två väsentliga brister, men de af hjelp tes
snart, då öfver allt ifriga bemödanden gjordes att utveckla
och fullkomna henne. Daguerres förfarande var i början så
omständligt, att han behöfde tjugu minuter för en bilds
upptagande. Denna brist afbjelptes 1840 genom Cl au de t s
upptäckt, att brom kraftigt understödjer jodens verkan på plåten,
och att dennas känslighet för ljuset derigenom kan stegras till
den grad, att blott några sekunder behöfvas för bildens
tagande. Men dessa bilder saknade varaktighet. De försvunno
efter någon tid af sig sjelfva, om de ej lades under glas.
Detta afhjelpte Eizeau genom sin upptäckt af den verkan,
som klorguld utöfvar på den fixerade bilden. Denna blir
derigenom ej blott varaktigare, utan förlorar äfven till stor
del sin obehagliga spegelglans.
Sedan numera hela den bildade verlden blifvit medarbetare
i den nya konstens utveckling, kunde ytterligare framsteg ej
uteblifva. Ämnen, medel och metoder ökades nu med en
otrolig hastighet. Snart grep man sig äfven an med
allvarsamma försök att fästa ljusbilder på papper. Den förste, som
lyckades finna ett fullt användbart förfaringssätt för detta
ändamål, var engelsmannen Talbot. Eörst genom
pappers-bilderna kunde också den nya konsten vinna den ofantliga
popularitet bon nu eger, och egentliga daguerrotypbilder på
metall, på 1840-talet ännu de vanligaste, träffar man numera
sällan.
Innan vi öfvergå till en beskrifning af fotografens
förfaringssätt vid framtrollandet af sina bilder, måste vi i
korthet redogöra för hans förnämsta verktyg, camera obscuran.
Dessa latinska ord betyda det mörka rummet. En
berömd fysiker, For t a i Napoli, uppfann instrumentet omkring
mi dt en af sextonde århundradet. Tänka vi oss ett verkligt
mörkt rum, livars fönster genom luckor är tillspärradt mot
dagsljuset, så att detta endast kan intränga genom en rund
öppning af vid pass centimeters storlek, ocli på hvars midt
emot fönstret befintliga vägg en hvit yta, vare sig en duk
eller ett papper, är ntspänd, så skall på väggen hela den
omgifvande trakten, hus och träd, moln och menniskor med
sina naturliga färger och i full rörelse afbilda sig, sådana de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
