Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu återstod att göra det användbart. De svårigheter, som
här re3te sig i vägen, voro ock så stora, att man länge
ansåg dem omöjliga att häfva. Först och främst gälde det att
fördela den t stora ljusmassan i sådana mindre mängder, som
voro tillräckliga för det dagliga lifvets vanliga behof, så att
säga afleda floden i åar, bäckar och rännilar, vidare få ljuset
att brinna fullkomligt jemt och utan af brott, göra det lätt
och beqvämt att sköta samt slutligen åstadkomma det till ett
pris, som gjorde det möjligt för det att ej blott täfla med
gaslågan i prisbillighet, utan äfven öfverträffa henne.
Alla dessa uppgifter äro visserligen ännu ej fullständigt
lösta, men der de ej äro det, äro de på god väg att blifva
det. Man har lärt sig dela eller klyfva det elektriska ljuset
så, att det ej blott kan ersätta gaslyktan, utan äfven
fotogenlampan, och man har tillika genom de sinnrikaste inrättningar
lyckats göra sig så till herre öfver det, att man kan på det
noggrannaste reglera det, eller, rättare sagdt, stält så till, att
det reglerar sig sjelft. Detta har skett genom den
elektriska lampan, en af den nyaste tidens vackraste mekaniska
apparater. Man eger en hel rad af sådana lampkonstruktioner,
den ena sinnrikare än den andra, från dem, som på 1840- och
1850-talen förfärdigades af Foucault, Duboscq och Serrin,
till de nyaste af Siemens, Brush och Iaspar jemte många
andra. Då belysningens jemnhet och likformighet
hufvudsak-ligen bero på, att kolspetsarna ständigt befinna sig på samma
afstånd från hvarandra, men afståndet i följd af förbränningen
har en benägenhet att oupphörligt ökas, måste man ställa så
till, att spetsarna, allt efter som de förbrinna, skjutas framåt
emot hvarandra, och detta åstadkommes nu på många olika
sätt af apparaten sjelf, genom strömmens inverkan på en
elek-tromagnet, genom tyngden och så vidare.
Som prof på dessa mekanisnier meddela vi å nästa sida i
grundritning en af bildning af en bland de nyaste, den så
kallade siemenska differentiallampan (afb. 248). SS är
en jernstång, som i den fasta stödjepunkten s balanserar mot
den öfre kolhållaren a. Strömledningen Zl delar sig vid i i
två grenar, af hvilka den ena går genom en i 771 antydd grof
trådrulle med ringa motstånd omkring jernstångens nedre ände
till häfstången s och derifrån genom kolspetsarna k1 och k2,
när de beröra hvarandra, till ledningen I’1. Den andra gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
