Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke väntat sig en ansökan från detta håll under de
närmaste tio åren; men saken kunde icke kringgås
— här voro de vederbörligen bestyrkta förbindelserna,
och de gällde för sitt fulla värde. Tom upphöjdes
alltså till att sitta bredvid domaren och de andra
utvalde, och den stora nyheten tillkännagafs från
högkvarteret. Det var årtiondets mest slående
öfverraskning, och så uppseendeväckande var den, att
den upplyfte den nya hjälten till den stora
lagkarlens höjd, och skolan hade nu två underverk att
stirra på i stället för ett. Gossarna förtärdes af
afund, men den bittraste smärtan erforo de, som för
sent insågo, att de själfva bidragit till denna
förhatliga härlighet genom att låta Tom byta sig till
lappar mot de rikedomar han hopat genom att sälja
plankstrykningsprivilegier. Dessa föraktade sig
själfva såsom de där låtit lura sig af ett nedrigt svek,
en arglistig orm i gräset.
Priset öfverlämnades åt Tom med så mycken
salfvelse, som det var möjligt för superintendenten
att nysta ur sig under dessa förhållanden; men det
fattades något af den rätta känsloutgjutelsen, ty
den stackars mannens instinkt sade honom, att här
stod han inför en hemlighet, som kanske icke tålde
dagsljuset, det var helt enkelt orimligt, att denna
gosse hade samlat två tusen kärfvar af den heliga
skrifts visdom i sina lador — ett dussin var utan
tvifvel nog att anstränga hans förmåga. Amy
Lawrence kände sig stolt och glad, och hon försökte
få Tom att se henne i ansiktet, för att han skulle
märka hennes känslor; men han tittade icke dit.
Hon undrade öfver det; sedan blef hon just liksom
litet orolig, och så kom en dunkel misstanke, gick —
och kom igen. Hon observerade noga; en förstulen
blick sade henne allt — och då krossades hennes hjärta
och hon blef svartsjuk och ond, tårarna kommo
henne i ögonen och hon hatade hela världen, Tom
framför allt, tyckte hon.
Tom presenterades för domaren, men hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
