- Project Runeberg -  Tom Sawyers äfventyr /
109

(1907) [MARC] Author: Mark Twain Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjöröfvarne afundades honom denna majestätiska last
och beslöto i tysthet att snart lägga sig till med den.
Om en stund frågade Huck:

»Säg, hvad har sjöröfvare att göra?»

»Å, di har rysligt lifvadt hela tiden — kapa
fartyg och bränna opp dom och ta pengarna och
gräfva ned dom på hemska platser på deras ö, där
det finns spöken och tocke där för att bevaka
skatterna, och döda hvarenda kotte på de tagna fartygen
— låta dom ’gå öfver plankan’, som dom kallar’t.»

»Och kvinnorna för di till ön», sade Joe; »di
dödar aldrig några kvinnor.»

»Nej då», instämde Tom, »di dödar aldrig
några kvinns — det ä’ di alldeles för ädla till. Och
kvinnorna ä’ alltid vackra också.»

»Och så’na schangtila kläder di har på sig!
Å tänk, bara guld och silfver och diamanter!» sade
Joe med hänförelse.

»Hvilka då»? sade Huck.

»Kors, sjöröfvarne, vet jag!»

Huck kastade en bedröfvad blick på sina egna
kläder.

»Jag ä’ rädd att jag inte ä’ passande klädd
för en sjöröfvare», sade han med rörande sorg i
tonen; »men jag har inga andra kläder än dom här.»

Men de andra gossarna sade honom, att de fina
kläderna skulle komma raskt nog, bara de hade
börjat sina äfventyr, de läto honom förstå, att hans
stackars paltor nog dugde till en början, ehuru,
förstås, det var brukligt bland rika sjöröfvare att
börja med en välförsedd garderob.

Småningom dog deras samtal bort och
sömnigheten började förstulet tynga de små lösdrifvarnas
ögonlock. Pipan föll ur Röda. handens fingrar,
och han sof den tröttes och rättfärdiges sömn
Däremot hade Hafvens fasa och Svarte hämnaren på
Spanska sjön svårare att komma i sömn. De läste
sin aftonbön inom sig och liggande, eftersom här
icke fanns någon, som kunde tvinga dem att knäfalla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:20:43 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free