Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han fortfor att gång på gång drifva tillbaka till
baksidan af skolhuset för att pina sig med anblicken
af det förhatliga skådespelet där; han kunde icke
låta bli det. Och det gjorde honom ursinnig, när
han såg, såsom han tyckte sig göra, att Becky
Thatcher ingen enda gång misstänkte ens att han längre
fanns bland de lefvandes antal. Men hon såg det
likväl, och hon visste sig vinna bataljen också och
var glad öfver att se honom lida, såsom hon själf hade
lidit. Amys lyckliga pladder blef olidligt. Tom
gjorde då och då en liten anspelning på, att han
hade viktiga saker att uträtta och att tiden gick,
men förgäfves — flickan fortfor att kvittra. Tom
tänkte: »Efterhängsna flickunge, ska’ jag aldrig
bli af med dig!» Till sist måste han gå och
uträtta de »viktiga sakerna»; hon sade okonstladt,
att hon skulle »passa på», när skolan var slut. Och
han sprang sin väg, full af hat mot henne därför.
»Hvilken annan pojke som hälst!» tänkte Tom
och skar tänderna. »Hvilken pojke som helst i hela
sta’n utom den där vräkiga grabben från Saint Louis,
som tror att han klär sig så fint och hör till förnämt
folk! Nå, kör till! Jag klådde dig första gången
du såg den här sta’n, herr snobb, och jag ska’ klå
dig en gång till!»
Och inbillande sig att han höll på och klådde en
pojke, gick han igenom alla rörelserna — gaf luften
väldiga »smockor» och sparkar oeh gick an värre.
»Jaså, du gör det ändå — du tjuter att du fått
nog hva’ ? Kanske det här kan lära dig att inte göra
om det en annan gång!»
Och därmed var den inbillade afbasningen
slutad till hans belåtenhet.
Tom flydde hem vid middagen. Hans samvete
kunde icke bära mer af Amys tacksamma lycka,
och hans svartsjuka kunde icke uthärda mer af den
andra olyckan. Becky återtog sina
bilderboks-studier med Alfred, men då minuterna gingo och in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
