Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tröttheten verkade så starkt på Becky, att hon
domnade af och föll i sömn. Tom kände sig innerligt
belåten och tacksam. Han satt och betraktade
hennes bekymrade ansikte och såg det antaga sitt
naturliga lugn under inflytandet af ljufva drömmar;
småningom föddes och kvardröjde i hennes drag
ett lycksaligt leende. Det fridfulla ansiktet
återkastade något af lugn och ny styrka i hans egen själ,
och hans tankar sväfvade bort till förgångna tider
och drömlika minnen. Medan han på detta sätt
hän-gaf sig åt sitt grubbel, vaknade Becky med ett friskt
litet skratt; men det dog på hennes läppar och
följdes af en suck.
»O, hur kunde jag sofva! Jag önskar att jag
aldrig, aldrig hade vaknat!. . . Nej, nej, Tom, jag
önskar det inte! Se inte på mig så där! Jag ska’
aldrig mer säga så.»
»Jag ä’ glad att du har sofvit, Becky; du bör
känna dig uthvilad nu, och vi ska’ leta oss ut
härifrån.»
»Ja, vi kan ju försöka, Tom. Men jag har sett
ett så’nt vackert land i min dröm, jag tänker att vi
ä’ på väg dit.»
»Det ä’ inte så säkert. Var nu en modig flika,
lilla Becky, och låt oss försöka ett tag till!»
De stego upp och vandrade framåt hand i hand,
men hopplöst. De försökte att beräkna, hur länge
de varit i grottan, men allt hvad de visste var, att
det syntes dem dagar och veckor, hvilket dock
tydligen var omöjligt, ty deras ljus voro ännu icke
nedbrunna.
En lång stund därefter — de kunde icke
bestämma hur lång — sade Tom, att de måste gå sakta
och lyssna efter drypande vatten — de måste finna
en källa. De funno snart en, och Tom sade, att
det var tid att hvila igen. Båda voro grymt trötta,
men Becky sade ändå, att hon trodde sig kunna
gå ett litet stycke till; hon var förvånad öfver att
höra Tom uttala en annan åsikt, det kunde hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
