- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
1

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inledning.

X 1772 års revolution uppträder konung Gustaf III såsom
återställare af Sveriges gamla statsskick, af statsskicket
från den store Gustaf Adolfs tid. För att förstå denna
uppgift, för att bedöma möjligheten af dess lösning och de
svårigheter, som voro från densamma oskiljaktiga, är det
ej nog att känna dessa gamla styrelselagar, som utgjort
sammanfattningen af svensk statsrätt under Sveriges mest
lysande dagar, och sättet, hvarpå dessa lagar då blifvit
tillämpade; man måste hafva i minnet ej blott den tid, som
nu skulle återkallas, men längesedan var ohjelpligen
för-Huten, utan också Frihetstidens lagar och åsigter, hvilka
nu blefvo aflysta, men ingalunda läto sig utplånas, emedan
ett halft århundrade dock icke kunnat förflyta utan all
inverkan på folkets tänkesätt och seder. I brytningen mellan
de strängt monarkiska begreppen från Sveriges lysande
tid, hvilka Gustaf III återupplifvat, och Frihetstideus
republikanska vanor, hvilka han ville afskaffa, utvecklar sig
efter revolutionen af d. 19 Aug. väsendtligen hans historia,
Under Sveriges stormagtstid hade en stark
konunga-magt, hvars innehafvare tryckt sin storhets pregel på
na-tionalandan, varit den egentliga drifkraften i den politiska
rörelsen. Denna konungamagts gränser hade åtminstone
af de gamla lagarnes ordalydelse varit lemnade alldeles
obestämda. Visserligen hade dessa lagar ställt både
riksråd och folkrepresentation vid thronens sida, men de hafva
hvarken för det förras eller den senares verksamhet
stadgat bestämda former; de gamla styrelselagarne hafva snarare
fastställt vissa allmänna grundsatser, än bestämt sättet
för dessas tillämpning. Huru litet den gamla svenska
konungaförbindelsen att med råds råde riket styra ännu
Tengberg, Gustaf III:s historia. 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:21:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free