Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägga missförståndet oss emellan". Men proposition om
en sådan åtgärd förklarades olaglig; grundlagen medgåfve
éj konungen någon rätt att medla mellan ståndens olika
åsigter; hvar och en kunde sjelf tänka, hvad följd en
sådan medling kunde hafva för friheten. Sorl och häftiga
rop afbröto ofta öfverläggningens gång. Landtmarskalken
dref såsom en rö för de olika meningarnes vindar, än
färdig att med ledning af discussionen proponera deputation
till konungen, än att hemställa om ståndets upplösning och
voteringens uppskjutande åtminstone till nästa plenum.
Hvad råd gafs i denna brydsamma stund af det egentliga
hattpartiets ledare? Fersen, Carl Sparre och flere synas
hafva tegat, men beskyllas af konungen att i sjelfvä verket
hafva drifvit spelet och uppskrämt landtmarskalken. Huru
litet Fersen än förut uppmanat adeln att vika, huru
mycket han än harmats öfver det afbräck, man tillernade
densamma — genom konungens åtgerd finge det ej afstyras.
Landtmarskalkens vankelmod och de egentliga hattarnes
hållning synes, sedan dagen förgått i bullersamma
öfver-läggningar, hafva skakat äfven de beslutsammes mod.
Man började tala om, huru värdelös en tacksägelse,
tillkommen efter votering, skulle blifva, och ändtligen kunde
man mot dem, som yrkade, att frågan skulle förfalla,
endast sätta det förslag, att i nästa plenum skulle
öfverläg-gas om, huruvida proposition om konungens medling
lagligen kunde ske. Att det förra fick 364 röster och det
sednare 311, ehuru Fersens trogna röstade med mössorna,
visade, att konungens anbud gjort ett djupt intryck.
Konung Gustaf erfor väl med bitter smärta sin
missräkning. Dock var försöket ej utan all vinst för honom:
han hade tillfredsställelsen att med hela rådets samtycke
hafva lagt sina försonande afsigter i dagen, att ensam
hafva haft mod att uttala sanningen. Hattcheferna, till
hvilka Frankrikes ambassadeur hyst större förtroende än
konungen ansett’ dem förtjena, hade afkastat masken.
Vergennes skulle hädanefter hålla sig blott till konungen;
det var till och med möjligt, att mösscheferna, för att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
